Nyheter Sverige Sverige-topp

Fler kan tvingas koka dricksvattnet

En utredning har föreslagit åtgärder för att säkra upp att landets dricksvatten är tjänligt. Arkivbild.
En utredning har föreslagit åtgärder för att säkra upp att landets dricksvatten är tjänligt. Arkivbild.

Under senare tid har flera kommuner varnat för otjänligt dricksvatten och manat invånarna att koka det före användning.Varningsflagg har lyfts för att vi kan få se många fler larm om inte nya investeringar och mer regionala arbetssätt införs.

– Den här typen av händelser förekommer och de riskerar att bli vanligare om man inte vidtar de här åtgärderna vi föreslår, säger Folke K Larsson, som var huvudsekreterare i den så kallade dricksvattenutredningen.

Helsingborg, Höganäs, Nacka, Stenungsund och Värmdö. De är kommuner som den senaste tiden gått ut och varnat invånarna för otjänligt vatten som bör kokas.

Folke K Larsson hajar inte till när han hör hur många larmen varit utan känner igen det som en mer eller mindre vanlig nivå.

"Hela kedjan"

I april lämnades dricksvattenutredningen förslag till regeringen. Där framgår att bilden av det billiga, rena och hälsobringande svenska dricksvattnet kan ifrågasättas och att kommunerna är för dåliga på att skydda det.

Läget kan också försämras framöver när klimatförändringarna kommer att göra Sverige både varmare och blötare – vilket innebär nya hot mot dricksvattnet.

Utredningen föreslog bland annat geografiska skyddszoner kring vattentäkter – vilket i dag saknas i 30 procent av fallen – samt tekniska investeringar.

– Det handlar om hela kedjan – att skydda vattentäkter men också att utveckla infrastrukturer och säkra den teknik som måste till i vattenverk och förnyade ledningssystem, säger Larsson.

– Ett stort antal kommuner har en läxa att göra när det gäller investeringsfrågorna, fortsätter han.

Mer regionalt

Men en annan medicin är att det kommunala ansvaret för dricksvattnet bör kompletteras med fler stödinsatser av länsstyrelser eller kommunförbund.

– Att se det på en mer regional basis än man hittills har gjort. Man måste samverka mer – det är jätteviktigt, säger Larsson.

Utredningen, som nu är ute på remiss, föreslog att 50–100 miljoner kronor årligen bör avsätts av stat och kommuner – pengar som främst bör gå till att inrätta och övervaka skyddszonerna.

– Det handlar faktiskt om små pengar, och väldigt mycket om förändrat arbetssätt där man utgår mer från regionalt perspektiv, säger Larsson.