Nöje

Fler satsar på tillgänglig kultur

Projektet "Kännbart" vill göra konst för alla sinnen, som även människor med funktionshinder kan ta del av. Konstnärerna är Julia Adzuki, Sindri Runudde och Teresia Lindberg. Pressbild.
Projektet "Kännbart" vill göra konst för alla sinnen, som även människor med funktionshinder kan ta del av. Konstnärerna är Julia Adzuki, Sindri Runudde och Teresia Lindberg. Pressbild.

Konstvisningar för dementa och utställningar med dövblinda som målgrupp. Kulturlivet försöker allt mer nå ut till personer med funktionshinder. Men fortfarande stängs många ute.

Ett urholkat sammetslent askträd har förvandlats till ett musikinstrument, som besökarna både kan röra vid och klättra på. I närheten står en enmanshammock med 15 vibrerande motorer där den som sätter sig får en märklig, taktil upplevelse.

– Konstnären har komponerat verket som när man skriver musik, säger Annika Ottander, initiativtagare till konstutställningen och projektet "Kännbart".

Hon arbetar tillsammans med konstnärer, förbund som verkar för funktionshindrade och museer för att alla ska kunna njuta av kultur. Och tillgänglighet är en faktor redan när verken skapas.

– Saknar man syn, vad finns det då att känna på i många konstutställningar? För oss var den ultimata utmaningen att ha en utställning för dövblinda, för de är de mest bortglömda av alla, säger Annika Ottander.

Går framåt

Flera kulturinstitutioner har fått upp ögonen för tillgänglighetsfrågor. På Moderna Museet anordnar man till exempel visningar för dementa. I fem år har också Statens Kulturråd haft i uppdrag av regeringen att öka tillgängligheten på landets regionala kulturinstitutioner. När det sista året går mot sitt slut är utvecklingen hoppingivande, tycker handläggaren Karin Westling.

– Vi har haft tre delmål och kan se att de alla har gått framåt. Det finns en stark vilja, hög ambitionsnivå och man jobbar på bra i kulturlivet, säger hon men understryker att facit kommer senare i höst.

Bland annat har ett 90-tal kulturinstitutioner som Kulturrådet har arbetat med nu tagit fram en handlingsplan för tillgänglighet. Att intresset växer märker också Annika Ottander.

– Många vill men vet inte riktigt hur, säger hon och berättar att de har hjälpt till att testa utställningar ur tillgänglighetsperspektiv.

Många hinder

Det finns fortfarande en rad hinder. Vissa lokaler uppfyller inte ens minimikravet på tillgänglighet, säger Karin Westling. Ansvaret ligger inte bara på kulturlivet, utan också på lokalägare och kommuner. Nyckeln är att arbeta brett, anser hon.

– Kulturlivets tillgänglighet är beroende av andra sektorer och politikområden. Konst- och kulturutbildningar måste till exempel fungera för och inkludera personer med olika funktionsförmågor, säger hon och pekar på att personlig assistans kan behövas om fler ska kunna vara yrkesverksamma inom kultur.

– Men det finns en stark utveckling och vilja inom kulturlivet att människor med olika funktionsförmåga ska kunna delta mer i konstnärliga processer. Det är en otroligt positiv utveckling.

Annika Ottander
Performance på Lisa Jeannin och Rolf Schuurmans "Medicinhjulet", där blinda och döva kan känna trummans vibrationer. Pressbild.
Christer Lefvedahl
Konstnären Annika Ottander. Pressbild.
Statens Kulturråd
Karin Westling, Statens Kulturråd. Pressbild.