Teknik Tekniknyheter Metrojobb

Flodström: ”Vi säljer oss inte för billigt”

Anders Flodström, professor på KTH, som är en av de högskolor som nu släppt sin prislista för utländska studenter för 2011. KTH är den dyraste teknikutbildningen.
Anders Flodström, professor på KTH, som är en av de högskolor som nu släppt sin prislista för utländska studenter för 2011. KTH är den dyraste teknikutbildningen.

Nu är prislistan klar. Så mycket kommer det att kosta att studera i Sverige för icke-européer. Brist på stipendier kan ge ”brain drain”.

Uppsala universitet är billigast att studera på för icke- europeiska studenter som vill läsa en grundkurs i teknik. Där får studenterna betala 120 000 kronor per 60 poäng.

Dyrast är KTH med en avgift på 145 000 kronor. Sex av sju tekniska högskolor och universitet med teknisk inriktning har nu redovisat sina prislistor på studieavgifter.
– Prisnivån på teknikutbildningarna i Sverige ligger nog ganska mitt i, jämfört med de avgifter som universitet och högskolor i resten av Europa tar ut. Vi säljer oss alltså inte för billigt, säger Anders Flodström, tidigare universitetskansler på Högskoleverket och numera professor på KTH.

I dag studerar 30 000 utländska studenter gratis på Sveriges högskolor och universitet. Men från höstterminen 2011 införs en studieavgift för studenter som kommer från länder utanför EU/EES, enligt ett riksdagsbeslut.

I praktiken innebär det att cirka 8 000 utländska studenter måste betala för studier i Sverige.  

Anders Flodström tror att det kommer innebära att skolorna måste ändra sin filosofi för att vara attraktiva för de icke-europeiska studenterna.
– Hittills har man fyllt de utbildningar som inte svenska studenter sökt med utländska studenter. Nu måste man jobba på ett helt annat sätt för att sälja in samma utbildningar, säger han.

Företagen vill inte sponsra utländska teknikstudenter

För att svenska utbildningar ska hävda sig i konkurrensen om studenterna krävs enligt Anders Flodström ett nytt stipendiesystem.
– I Sverige kommer det att instiftas ett par statliga stipendiesystem men de innehåller inte mer än 50–60 miljoner kronor och det är inte tillräckligt.

En lösning skulle kunna vara att företag skapade stipendier för utländska studenter. Men bland svenska storföretag verkar intresset större för att sponsra doktorander eller att erbjuda praktik i det egna företaget.
– Vi sponsrar i dag redan många doktorander, speciellt inom elkraftteknik, säger Christine Gunnarsson, presschef ABB Sverige.