Nyheter Sverige Sverige-topp

Flyktingfrågorna högst på agendan

En klubblokal i Nobelberget i Sickla har förvandlats till ett transitboende för flyktingar. Immigration och integration är den viktigaste samhällsfrågan för både motståndare och förespråkare, enligt den årliga Som-rapporten.
En klubblokal i Nobelberget i Sickla har förvandlats till ett transitboende för flyktingar. Immigration och integration är den viktigaste samhällsfrågan för både motståndare och förespråkare, enligt den årliga Som-rapporten.

Flyktingmottagningen har blivit den viktigaste samhällsfrågan – för båda sidor. Samtidigt blir svenskarnas åsikter allt mer polariserade, enligt årets rapport från Som-institutet.– Frågan smittar av sig på alla plan, säger statsvetaren Marie Demker.

Det som oroar mest inför framtiden är miljöförstöring, terrorism och klimatförändringar.

Men samtidigt tycker över hälften av svenskarna, 53 procent, att den viktigaste samhällsfrågan handlar om immigration och integration. Det framgår av den årliga enkätundersökningen från Som-institutet vid Göteborgs universitet.

– Det är den allt annat överskuggande frågan just nu när svenska folket funderar på samhällsfrågor, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap i Göteborg.

Förändringen från ett år tidigare är dramatisk. Då angav 27 procent att invandringsfrågor var viktigast. Årets undersökning genomfördes till största delen under hösten 2015, då flyktingsituationen var extremt uppmärksammad.

Men det är en komplex bild som målas upp, där båda sidor i debatten, det vill säga personer med positiv respektive negativ inställning till invandring, rankar frågan som viktigare än tidigare.

Få "vet ej"

I den ena vågskålen finns exempelvis ett minskat motstånd mot att ta emot flyktingar och ett ökat stöd för att invandrarnas nationella kultur ska bevaras.

I den andra bland annat en ökad andel som ser flyktingfrågan som ett samhällproblem och en ökad beredskap att engagera sig i organisationer som vill stoppa invandringen.

– Frågans genomslag på den politiska agendan har mobiliserat engagemanget på alla håll, säger Marie Demker, också hon professor i statsvetenskap i Göteborg.

– Man ser tydligt att det är en väldigt liten andel som inte har någon uppfattning alls. Befolkningen är verkligen mobiliserad i den här frågan.

Minus för politiken

Allra tydligast blir polariseringen, inte oväntat, när partisympatierna vägs in. Oron och motståndet är som störst bland dem som sympatiserar med Sverigedemokraterna.

Skillnaderna går igen även i folkets förtroende för olika samhällsinstitutioner, där de politiska institutionerna får svidande betyg.

När andelen som har förtroende för en institution vägs samman med andelen som saknar förtroende för den, hamnar exempelvis de politiska partierna på -30 och regeringen på minus -7. Som jämförelse har ettan på listan, sjukvården, en positiv balans på +56 före universitet/högskolor på +52 och polisen på +50.

Jämfört med medelvärdet bland de svarande har de som sympatiserar med Sverigedemokraterna lägre förtroende för allt utom kungahuset.

– Vi ser ett stort samband med synen på flyktingmottagandet och hur samhällsförtroendet ser ut, säger Lennart Weibull, seniorprofessor på Som-institutet.

ADAM IHSE / TT
Marie Demker, professor i statsvetenskap, presenterade delar av Som-rapporten.