Metro Debatt

FN har en självklar plats i svensk utrikespolitik

FN firar 70 år. När vi högtidlighåller det internationella samarbetet gör vi det i en osäker tid, med ett stort behov av multilaterala lösningar. Därför är arbetet genom FN en självklar del av Sveriges utrikespolitik, skriver utrikesminister Margot Wallström och biståndsminister Isabella Lövin.

I helgen högtidlighöll vi FN:s 70-årsdag. Detta i en tid som är mer osäker än på länge, men också i en värld som kanske mer än någonsin behöver gemensamma lösningar.

Under den gångna månaden har tusentals människor tvingats på flykt från krigets och terrorismens Syrien. Det påminner oss – för en oräknelig gång i ordningen – om svagheterna i det internationella samarbetet.

För att möta dessa utmaningar och ta vara på dessa möjligheter krävs ett starkt, reformerat och modernt FN. Sverige vill, kan och förväntas bidra. Regeringen återupprättar därför FN:s plats i den svenska utrikespolitiken.

Svensk FN-politik är en politik för fred och säkerhet. Vi bidrar med trupp till fredsinsatsen i Mali och personal i en rad andra FN-insatser, leder arbetet i FN:s fredsbyggandekommission och tar initiativ för kvinnors deltagande i fredsprocesser. Den svenska rösten för nedrustning och icke-spridning, och för eliminering av kärnvapen, hörs igen.

Svensk FN-politik bidrar till hållbar utveckling, genom omfattande bidrag till FN:s utvecklingssamarbete och den Gröna klimatfonden, genom att visa att klimatomställning är möjligt, och genom initiativ för anständiga arbetsvillkor. Tillsammans med nio andra länder tar Sverige ett särskilt ansvar för genomförandet av Agenda 2030 och dess mål, som tillsammans skapar bättre förutsättningar för den enskilda människans liv, och för vår planets överlevnad.

Svensk FN-politik är en politik för jämställdhet, där kvinnor och män har samma rättigheter och samma möjligheter. För den feministiska utrikes- och utvecklingspolitiken är FN en självklar arena. Vi integrerar ett jämställdhets-, miljö- och konfliktperspektiv i vårt utvecklingssamarbete och humanitära bistånd, och verkar för att FN ska göra det samma. 

Svensk FN-politik vilar tryggt på folkrätten, värnar de mänskliga rättigheterna och stärker det humanitära systemet. Vi fortsätter att försvara FN-stadgans principer och folkrättens efterlevnad. Det är avgörande för det internationella samarbetet, för umgänget mellan stater och därmed för vår egen säkerhet, inte minst i vårt närområde.

Svensk FN-politik ställer krav och tar ansvar. Att argumentera för ett starkt FN är att förespråka ett reformerat FN. Som en av de största bidragsgivarna är vi tydliga med våra förväntningar på effektivitet och resultat, liksom på transparens och ansvarsutkrävande. Ett starkt FN kan bara fungera om dess medlemsländer tar sin del av ansvaret: genom att bidra med personal och resurser, att stå upp för värderingar och principer, och att vara redo att inifrån driva förändring och fatta beslut.

Svensk FN-politik går hand i hand med vår tydliga förankring i EU:s utrikespolitik. Vi verkar för ett EU som tar sin del av det globala ansvaret för fred, säkerhet och utveckling, och ett FN som fördjupar samarbetet med regionala organisationer. Det är utifrån ett säkerhetsrådsmandat som EU nu intensifierar insatsen mot flyktingsmugglare på Medelhavet, och EU-länderna står för mer än en tredjedel av FN:s reguljära budget. I konfliktområden och humanitära kriser verkar FN och EU sida vid sida. Sverige ska fortsätta att bidra till båda. Ett starkt FN mår bra av ett starkt EU – och vice versa. 

Svensk FN-politik är helt enkelt en självklar del av vår utrikespolitik. Den är ett sätt att stärka och utveckla det multilaterala systemet som sådant. Den är en möjlighet att driva våra politiska prioriteringar, från jämställdhet och hållbarhet till ett mer fredligt Mellanöstern. Det är därför vi stärker vårt FN-engagemang och det är därför som vi kandiderar till säkerhetsrådet 2017/18. FN-politiken är en nödvändighet, i en tid och en värld som behöver ett ansvarstagande och solidariskt engagemang för att hantera globala utmaningar. 

Margot Wallström

Utrikesminister (S)

Isabella Lövin

Biståndsminister (MP)