Metro Debatt

Folkmordet 1915 pågår än i dag

I år är det hundra år sedan folkmordet på assyrier, armenier och greker ägde rum i Ottomanska riket. Om det ska förbli ett historiskt sår behöver omvärlden nu stödja assyrierna, skriver Johannes Akkurt, ordförande för Assyriska ungdomsförbundet.

TT/privat.

I år är det hundra år sedan folkmordet på assyrier, armenier och greker ägde rum i Ottomanska riket.
Över två miljoner män, kvinnor och barn mördades kallblodigt av ungturkarna och allierade kurdiska klaner. Ungturkarnas vision var ett enat och etniskt homogent Turkiet medan folkmordet för de kurdiska klanerna innebar konfiskation av mark och tillgångar.

Ättlingarna till offren kräver erkännande och upprättelse men för assyrierna handlar detta även om deras fortsatta överlevnad. Medan armenier och greker lever vidare som nationer i sina respektive stater är assyrierna utspridda över hela världen.

Folkmordet slutade inte år 1915 för assyrierna. Det assyriska folket har genomlidit förtryck och terrorattacker under hela 1900-talet. Det internationella samfundet bekymrar sig över att assyrierna fortfarande fördrivs ifrån Assyrien men har svårt att följa upp sina fördömanden i praktisk handling.

Sommaren 2014 tvingades över 200 000 assyrier bort från sina hem på Ninveslätten. Dessa interna flyktingar lever under hemska förhållanden i övergivna byggnader och tältområden som översvämmas. Detta sker samtidigt som ISIS begår ett kulturellt folkmord genom förstörelse av forna assyriska artefakter vilket har fördömts som krigsbrott av FN.

Ett ursprungsfolk med en 6000-årig historia och ett språk som använts som lingua franca, motsvarande engelska språket idag, är på väg att utrotas från sitt hemland.

FN:s passivitet gentemot assyriernas överlevnad är en reell verklighet. Ännu är det inte för sent för medlemsstaterna att fullfölja sina skyldigheter och agera för assyriernas fortlevnad genom politiska och militära åtgärder. Denna process kan börja med att stödja assyriernas egna försvarsstyrkor som Nineveh Plain Protection Units och samtidigt stödja bildandet av en assyrisk region i norra Irak.

Genom bildandet av en assyrisk region kan hundratusentals flyktingar återvända till sina hem. Detta kräver att omvärlden sätter press på den irakiska regeringen och kurdiska regionen att inte hindra en permanent lösning för assyrierna genom icke-konstitutionella territoriella anspråk. Ett sådant anspråk gjordes nyligen av den kurdiska regionens president som krävde att befriade områden ska hamna under dess territorium.

Utrikesminister Margot Wallström har föreslagit att Sverige ska bidra med militära medel till de irakiska och kurdiska säkerhetsstyrkorna. Inte någonstans nämner utrikesministern direkt militärt stöd till assyrier och andra minoriteter. Det är fel att utesluta militärt stöd till de mest utsatta grupperna som kämpar en sista strid men samtidigt inkludera majoritetsgrupperna i stödet.

Om folkmordet 1915 enbart ska förbli ett historiskt sår behöver omvärlden stödja assyrierna politiskt och militärt. På hemmaplan kan utrikesministern dra sitt strå till stacken genom att inkludera assyrierna i det svenska militära stödet. Får assyrierna inte det nödvändiga politiska och militära stödet så kommer folkmordet 1915 att fortsätta pågå i ytterligare ett århundrade.

Johannes Akkurt,
Ordförande Assyriska ungdomsförbundet