Nyheter Toppnyheter

Folkomröstning avgör Italiens öde

På söndag folkomröstar Italien om stora förändringar av konstitutionen. Men många ser omröstningen som ett ja eller nej till premiärminister Matteo Renzi.
På söndag folkomröstar Italien om stora förändringar av konstitutionen. Men många ser omröstningen som ett ja eller nej till premiärminister Matteo Renzi.

Det är den viktigaste folkomröstningen sedan Italien blev en republik, anser vissa. På söndag röstar italienarna om premiärminister Matteo Renzis förslag att förändra konstitutionen för att få en starkare regering. Men folket lutar åt ett nej.

En chans för Italien att få en stabilare regering – eller en farlig koncentration av makt hos ett fåtal politiker. Den 4 december ska Italien ta ställning till långtgående förändringar av konstitutionen, och hela landet debatterar nu för och emot i den svåröverskådliga ödesfrågan.

– Det här är den viktigaste folkomröstningen i Italiens historia, sedan 1946 års folkomröstning då vi italienare bestämde oss för att vara en republik, säger Massimo Morisi, professor i statsvetenskap vid Florens universitet.

Maktfrågan

Förenklat innebär förslaget att senaten, en av parlamentets två likvärdiga kammare, skulle få betydligt mindre makt och att regionerna skulle ge upp befogenheter till staten. Det är också anledningen till att väljaren Michele Cestari från Peschiera del Garda slutligen har kommit fram till att han ska rösta ja:

– Jag är trött på att Italien inte lyckas genomföra några reformer för att regeringen saknar kapacitet att styra, säger han.

Samma argument är dock vad som får många att rösta nej. Omar, som inte vill uppge sitt efternamn, jobbar i en livsmedelsaffär i Roms centrum. Han går på magkänslan.

– Jag har inte följt frågan så bra. Men den politiska klassen är inte direkt den bästa, och med ett ja skulle de få mer makt, säger han.

Mot Renzi

Många italienare likställer omröstningen med ett för eller mot premiärminister Renzi. Tidigt i kampanjen nämnde han sina planer på att avgå vid ett nej, ett uttalande han senare har försökt tona ned. Bland de unga gror en allt starkare misstro mot etablissemanget och flera använder sig av omröstningen som en chans att markera mot regeringen. Medan antalet osäkra väljare sjunker ökar nu försprånget för nejsidan, enligt flera opinionsundersökningar.

Väljaren Paola Vassalli är orolig för att landet vid ett nej ska genomgå samma populistiska utveckling som i andra delar av världen.

– Vi kan inte lägga Italien i händerna på femstjärnerörelsen, säger hon upprört och syftar på den rörelse som grundades av komikern Beppe Grillo och som i EU-parlamentet sitter i samma partigrupp som bland andra Sverigedemokraterna.

Även marknaden fasar för den kaotiska tid som antagligen väntar vid en så kallad "rexit", om Renzis regering faller.

Instabilt och långsamt

Samtidigt debatterar experterna vad som är rätt kur för Italien. Landet har blivit sinnebilden för politisk turbulens, med över 60 regeringar sedan 1945. Den likvärdiga maktdelningen mellan kamrarna gör att det går mycket långsamt att godkänna lagar, anser statsvetaren Massimo Morisi.

– Det viktigaste med folkomröstningen är att skynda på lagstiftningsprocessen. Att godkänna en lag från parlamentet i dagens Italien tar 686 dagar, säger han.

Om inte överhuset och underhuset godkänner den föreslagna lagtexten börjar processen om.

Men Gianfranco Pasquino, professor emeritus i statsvetenskap vid Bolognas universitet, håller inte med om att fler lagar måste stiftas fortare.

– Redan nu producerar det italienska tvåkammarsystemet fler lagar än Tyskland, Frankrike och England. Italiens problem är att vi måste stifta färre men bättre lagar.

Elin Swedenmark/TT
Michele Cestari kommer att rösta ja: "Men det är svårt, det handlar om många förändringar i en enda fråga".