Nyheter Världen

Fortsatt maktkamp trots fredsavtal

Minst 3000 kvinnor, män och barn på flykt söker skydd undan stridigheterna. De har samlats i ett FN-läger i Sydsudans huvudstad Juba. Explosioner skakade Juba på måndagen efter att strider mellan regeringsstyrkor och oppositionens styrkor tilltagit.
Minst 3000 kvinnor, män och barn på flykt söker skydd undan stridigheterna. De har samlats i ett FN-läger i Sydsudans huvudstad Juba. Explosioner skakade Juba på måndagen efter att strider mellan regeringsstyrkor och oppositionens styrkor tilltagit.

Trots fredsavtalet som skulle få ett slut på inbördeskriget fortsätter striderna att blossa upp i Sydsudan. Så länge stridstupparna i maktens topp vägrar ge upp sin bittra kamp finns ingen varaktig fred i sikte.

I Sydsudan går krigsmakten hand i hand med politiken. Decennier av våld och förtryck genomsyrar ännu samhället efter det över 20 år långa inbördeskriget som ledde fram till frigörelsen från Sudan 2011. Dessutom ökar de etniska spänningarna i landet.

– I Sydsudan är du nästintill tvungen att ha deltagit i krig för att få en inflytelserik position. Det har skapat en kultur där militären ofta ser militära lösningar på politiska problem, säger Johan Brosché, freds- och konfliktforskare vid Uppsala universitet, till TT.

Press från omvärlden

Efter press från omvärlden undertecknades ett fredsavtal i augusti i fjol som innebär att de båda största folkgrupperna, dinka och nuer, finns representerade i regeringen. Men det betyder inte att konflikten mellan folkgrupperna är över.

– Ledarna i toppen har delat makten mellan sig och skrivit på ett papper. Intensiteten i striderna minskade visserligen tillfälligt men ingenting har förändrats i grunden, säger Johan Brosché.

Det internationella samfundet borde ha satt större press på den sittande presidenten Salva Kiir och sett till att backa upp sina hot om ställa krigsförbrytare till svars, understryker Johan Brosché.

– Inom sydsudanesisk politik har det lönat sig att ta till vapen. Det internationella samfundet borde ha varit mer drivande i att få igång rättsprocesser i stället för att, i praktiken, ge amnesti, säger Johan Brosché.

Stora etniska spänningar

Avsaknaden av en fungerande rättsapparat och bristande infrastruktur hindrar fredsprocessen från att gå framåt. Maktkampen kompliceras av att konflikten inte bara pågår mellan de dominerande folkslagen dinka och nuer, utan också mellan olika subgrupper. Så har till exempel många bolnuer, en undergrupp inom nuerna, stöttat regeringen och presidenten, som är dinka. Det har lett till stora spänningar inom gruppen nuer.

– Sydsudan är en sådan extrem variant av en komplex konflikt. Olika lokala eliter slåss mot varandra och det har även begåtts oerhörda övergrepp inom olika subgrupper, som också slagits mot varandra. Dessutom blandar sig grannländerna i konflikten, säger Johan Brosché och fortsätter:

– Det tragiska är också att det i Sydsudan förekommer en liknande krigstaktik med att beväpna olika milisgrupper och begå massakrer och övergrepp precis som regimen i Khartoum och Sudan, där man hetsade fienden att förgöra varandra genom att underblåsa inbördes konflikter.