Nyheter Toppnyheter Världen

Fredsunderskrift början på svår resa

Colombias president Juan Manuel Santos, till vänster, och Farc-ledaren Timoléon Jiménez, till höger, tillsammans med Kubas presiden Raúl Castro under ett möte i Havanna där fredsförhandlingarna ägt rum. Arkivbild.
Colombias president Juan Manuel Santos, till vänster, och Farc-ledaren Timoléon Jiménez, till höger, tillsammans med Kubas presiden Raúl Castro under ett möte i Havanna där fredsförhandlingarna ägt rum. Arkivbild.

Efter år av svåra förhandlingar ligger det efterlängtade fredsavtalet i Colombia på bordet, redo att skrivas under på måndag. Men när bläcket torkat börjar en mödosam process mot långsiktigt tystade vapen.

– Det är först nu som allvaret börjar, om man vill uppnå någon sorts långvarig fred i landet, säger Anders Rudqvist, sociolog och Colombiakännare.

I över fem decennier har den colombianska staten legat i krig med gerillagrupper. Den förödande konflikten har skördat minst 220 000 människoliv och tvingat närmare sju miljoner att lämna sina hem.

Men efter nästan fyra års förhandlingar nådde landets regering och den största gerillagruppen, marxistiskt influerade Farc, i sommar fram till ett fredsavtal.

Avväpning och reformer

Under måndagen ska presidenten Juan Manuel Santos och Farc-ledaren Timoléon Jiménez slutligen sätta sina underskrifter på pappren, en ceremoni som bland andra Sveriges utrikesminister Margot Wallström närvarar vid. Den 2 oktober får sedan colombianerna säga sitt om avtalet i en folkomröstning. I dagsläget ser ja-sidan ut att vinna.

Enligt överenskommelsen ska Farc avväpnas, under överinseende av FN-personal, och återlansera sig som ett politiskt parti. Colombias regering åtar sig i sin tur att bland annat genomföra vissa reformer för att förbättra villkoren i de fattiga landsbygdsregionerna. Koncentrationen av jordägande till en liten elit har varit en av grogrunderna till konflikten.

Flera orosmoln

Men de utlovade reformerna är blygsamma, och genomförandet riskerar att försvåras av korruption, säger Rudqvist.

– Om det inte sker några riktiga förändringar så kommer rötterna till konflikten att finnas kvar.

Andra orosmoln är att regeringen fortsatt kommer att ligga i krig med den andra stora gerillan, ELN, som inte gått med på avtalet. Samtidigt finns risk för fortsatt våld från de paramilitära högermiliserna och droghandelsgängen, som kan komma att utnyttja det maktvakuum som kan uppstå när Farc drar sig tillbaka från områden de i praktiken kontrollerat.

Ricardo Mazalan/AP/TT
Rebeller i Farc-gerillan dansar i samband med gruppens sista möte som en väpnad armé som hölls förra helgen.
Julie Jacobson
Colombias president Juan Manuel Santos, till vänster, presenterar fredsavtalet för Nya Zeelands president John Key under ett möte i FN:s säkerhetsråd i onsdags.