Sport

Gendopade olympier ska åka fast

Carl Johan Sundberg, professor på Karolinska Institutet.
Carl Johan Sundberg, professor på Karolinska Institutet.

Nu kan dopningsjägarna ha ett försprång på fuskarna. Den första testmetoden för att upptäcka gendopning är klar och kommer eventuellt att användas på prover från OS i Rio.– Wada har sett att gendopning kan komma och velat vara proaktiva, säger professor Carl Johan Sundberg.

Redan för 10-15 år sedan började antidopningsorganisationen Wada finansiera forskning för hur man ska upptäcka idrottare som dopat sig genom att införa gener i vävnadens celler för att öka på produktionen av kroppshormon som erytropoietin (epo), tillväxthormon och testosteron. Och nu är den första testmetoden klar.

– Den kan upptäcka en typ av gendopning, den med epo. Wada avsåg att använda den i Rio, men nu blev det inte så eftersom det (laboratoriet) inte är ackrediterat för den här metoden. Däremot kommer man att kunna gå tillbaka i upp till tio år och titta på prover från Rio med denna metod eller med ännu mer förfinade metoder framöver, säger Sundberg, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet samt ledamot i Wadas expertkommitté för gendopning.

Det är oklart om det finns idrottare som använt genvägen för att stärka musklerna eller uthålligheten.

– Men det kan inte uteslutas, säger Sundberg.

Förändring för gott

Han berättar att genterapi lades fram som idé redan 1973 och de första kliniska försöken gjordes under 1990-talet. Många av de kliniska prövningar som genomförts har inte fungerat så bra som man hoppats. Genterapi har också haft en del biverkningar, som kanske har skrämt bort idrottsfuskarna.

– Men decennierna går och till slut kommer det att fungera. När genterapi väl är etablerat kommer det säkert att vara en annan tågordning, det vill säga lättare för dem som vill använda sådana här metoder.

– Det finns ännu inga kliniska centrum som använder det här. Därför finns det kanske inte (som dopning) eller så har det inte kommit upp till ytan ännu.

Ett annat skäl till att gendopning ännu inte är utbrett kan säkert vara att förändringen som görs när man för in gener i kroppens celler blir beständig.

– I princip är det oåterkalleligt, även om det finns tecken på att även delar av det här genmaterialet förstörs. Riskprofilen blir annorlunda om man jämför med andra dopningsmetoder.

Tillåtet i framtiden?

Genterapi används medicinskt exempelvis för personer med cancer och njursjukdomar, som behöver högre blodvärde, eller för personer med muskelförtvining, där syftet är att behålla eller öka muskelmassan. Men i framtiden kanske det utvecklas genterapier för snabbare läkning av exempelvis benbrott eller senskador. Något som skadade idrottare skulle ha nytta av.

– Det är något som Wada kommer att ta ställning till framöver. I dagsläget är det förbjudet, men när olika behandlingsformer blir mer vanligt kan det tänkas att man resonerar annorlunda. Man vet inte hur det ser ut om 30 år.