OLD Melodifestivalen 2014 Ninas Melloblogg

Genrep i Friends arena

För sista gången i år sitter jag på ett genrep inför Melodifestivalen. Det känns lite sorgligt. Denna gång på parkett i Friends arena med ca 9000 andra schlagerfans. I morgon kommer det att vara dryga 27 000 människor i publiken.

Uppdaterar som vanligt fortlöpande i samma inlägg under hela kvällen.

Nu köööööööör vi!

Finalen börjar med en tillbakablick på vad som hänt i deltävlingarna och när vi är live från Friends sitter Charlotte Perrelli som en sjöjungfru på scenen och sjunger om Köpenhamn. Det är ju inte disco och musiksverige 2014 direkt… Sen presenteras finalisterna på scenen med en speakerröst som är väääääldigt lik Edward af Silléns. Men det är inte han. Edward jobbar inte med tävlingen i år. (Som ni kanske läste i dagens Metro-intervju med innehållsproducent Henrik Johnsson.)

Jubel i salongen när Anton Ewalds namn nämns innan han ska gå catwalken upp mot scenen. Barnen tokälskar honom. Är de tondöva hela bunten? Så börjar han sjunga sin “Natural” och det låter faktiskt betydligt bättre än på gårdagens rep. Har de varit in och lagt på MER sång på backingtracket? Eller har pojkdansaren varit hos en sångpedagog hela dagen? Bra jobbat oavsett. Det är ju kvällens genrep den internationella juryn ser och röstar på så är det nångång Ewald ska sätta tonerna så är det just i kväll. Han levererade. Jag är imponerad.

Ellen Benediktson river inte ner samma applådsalvor i arenan innan hon ska börja sjunga. Och minsann, hon har bytt tillbaka till sin originalklädsel. Smart drag. Den überkorta byxdressen igår var ingen hit. Hon sjunger tokbra den där människan. Allt annat stannar upp när hon står på podiet och sjunger för sitt liv. Det ser inte ens svårt eller ansträngt ut. Hon gör det bra i kväll – som alltid – nu är bara frågan om juryn diggar lågmälda ballader eller ej. Ofta sitter många utländska Eurovisionfans i jurygrupperna. De borde älska Sanna Nielsen mer.

Alcazar så. Stockholmspubliken brukar alltid älska Alcazar. När de senast var i final i Globen med “Stay the night” trodde jag att taket skulle lyfta och rulla iväg. Publiken är med på noterna även i kväll. De ÄLSKAR discokulan bandet hissas ner på scenen ifrån. Gammal som ung klappar takten genom hela låten. Alcazar imponerade med sin erfarenhet och precision redan på repet men nu när de även har scenkläder på höjer de sig själva ännu ett snäpp. Trodde inte det var möjligt. Samtliga så här långt har levererat bättre än någonsin ikväll. Nerverna är INTE utanpå kläderna som man annars skulle kunna tro när det gäller 50% av utgången i morgon kväll i och med juryn. Friends kokar efter Alcazars tre minuter av glänsande. Blame it on the disco.

Oscar Zia har främst fans som är barn och de skriker sig hesa när han ska upp på scenen. Nu är akustiken långt ifrån perfekt i den här arenan så de dränks rätt kraftigt men de hörs hjälpligt. Det är inte så många andra än barn som hamnar i extas under “Yes we can” men det är kanske inte heller tanken att 25-80-åringar ska göra det. Barnen ska få sitt i brist på en Sean Banan. Oscar sjunger även han bra i kväll. Har SVT mixtrat med ljudet eller hur kan alla höja sina insatser så kraftigt på bara ett dygn? Eller är det stämningen som gör det? Tror dock inte att Zia blir en juryfavorit.

Linus Svenning får betydligt mer publikstöd än Zia. Tror han kan klättra rätt högt i morgon men däremot lär juryn hålla honom nere. Svenning har varit stabil på samtliga rep. Nu också. Allt ser ut och låter exakt likadant som förra veckan i Andra Chansen. Varken mer eller mindre. Genrepspubliken älskar “Bröder”. Skrik och jubel som avslut.

NEJ! Helena Paparizou valde den tantiga guldrandiga toppen som var en av de outfits hon testade igår. Å andra sidan är de svarta skinnbrallorna tillbaka. Tack för det! Läckra. Den grekiska gudinnan kör på som aldrig förr på scenen. Det är sån klasskillnad alltså. Blir helt mållös varje gång. Det kunde lika gärna varit Beyoncé där uppe på scenen. Så mäktigt är det att sitta i arenan och lyssna på “Survivor” i Paparizous tappning. Gåshud igen. Jag njuter. Fan, hörrni. Vi kanske skulle ta och skicka henne till Köpenhamn i alla fall?! Vad säger juryn? De borde älska. De måste älska.

Yohio är ju lite söt så klart men han tar sig själv på alldeles för stort allvar. Han kanske är nervös stackarn, det står ju ändå rätt mycket på spel för honom. Vann folkets röster ifjol och har inte haft en riktigt stor hit sen dess. Allt hänger på hur det går i morgon om han ska klassas som ett one-hit-wonder i historieböckerna eller ej. Den yngre publiken är förstås med på tåget i arenan och han sjunger helt okej men när jag tittar på storbildsskärmarna ser jag ingen glöd i hans ögon. De ser trötta och livlösa ut. Skärpning inför direktsändningen!

Sanna Nielsen river självklart ner applåder när hon ska upp på scenen. Men när hon börjar sjunga kan man höra en nål tappas i Friends arena. Så koncentrerade är hela publiken. Man vågar knappt ens andas för att missa en enda ton. Magisk stund och kvällens andra gåshudsögonblick när ljusshowen förändras i takt med musiken. Hon är helt förjävla bra den där Bromöllabruttan. Bara står rakt upp och ner och levererar utan några som helst konstigheter. Sanna får dessutom spontanjubel mitt i låten. De sista 30 sekunderna av låten är världsklass. Juryn kan inte annat än att gå ner i brygga över detta. Heja Sanna!

Här gör Sigrid från deltävlingen i Linköping comeback i programmet. Är det cyniskt av mig att tänka att det är ett desperat försök från produktionen att plocka några enkla poäng genom att återigen bjuda på samma grej? Den enda grej förutom Tiffany Persson som folk tyckt varit roligt. Hmm.

Panetoz har en låt som får igång en arena men det är inte Alcazar-klass på responsen. Som alltid bjuder de på glädje när de dansar och sjunger och det svänger men trots att killarna gör allt de ska och allt de kan ser jag inget annat scenario än att Panetoz kommer sist i morgon.

Sist ut storfavoriten Ace Wilder. När programledarna påar henne jublar hela arenan och barnen som sitter vid min sektion rusar fram för att kunna se henne bättre. De står sen och dansar och hoppar låten igenom. Det är helt makalöst vad snabbt Ace Wilders liv har förändrats på bara tre veckor. Från okänd av de flesta till etta på Spotify, iTunes och singellistan. På tre veckor. Helt otroligt. Ace kör i samma kläder som i deltävlingen. Dansen sitter. Sången sitter. Låten sitter. Till och med det flirtiga leendet in i kameran sitter. Bra där! Skulle nog våga mig på att säga att Ace och Alcazar får genrepspublikens röster baserat på jubel.

Den omtalade ABBA-hyllningen av tidigare vinnare som mellanakt funkar när man sitter här på plats. Frågan är hur kul det är för tv-tittarna? Marie Bergman, Malena Ernman (ej på plats i kväll pga konsert), Charlotte Perrelli och Robin Stjernberg sjunger en bit av kända ABBA-låtar var med dansare och hela faderullan. Kul med ett shownummer. Men vet ni – hade det här numret varit med förra året hade det legat i deltävling 3, inte i finalen. Då skulle det varit något mer spektakulärt i slutändan när vi nått final. Just saying.

Man repar inte hela juryomröstningen i kväll, bara tillräckligt för att testa tekniken. Det finns ju ändå inga resultat att ge. “Undo” vinner fejkrösterna från juryn.

När snabbreprisen av låtarna spelas igen ser jag killarna i Outtrigger några bänkrader framför mig röja runt till “Busy doin’ nothin’”. Det verkar som det är fler än jag som har svårt att lämna Mellobubblan.

Mellanakt nummer två är Anders och Nour som sjunger en ny text till förra årets vinnare “You”. Småputtrigt men igen – inte finalvärdigt med tanke på vad vi varit vana att få se tidigare år.

Sen blir det fejkröstning från svenska folket och programledarna berättar att poängen kommer att fördelas procentuellt och den summan blir omvandlad till en poängsumma så att den sammanlagda summan poäng som delas ut motsvarar den juryn redan delat ut. Så att det ska bli 50/50 alltså. De förklarar säkert bättre än vad jag gör. Anyway, när fejkrösterna har delats ut står Sanna Nielsen som slutgiltig fejkvinnare. Ett inte helt omöjligt resultat i morgon va?!

Ja, hur ska man sammanfatta det här? Låtarna i årets final är av högre kvalitet än på flera år. Det var ingen artist som gjorde bort sig under genrepet. Programledarna har äntligen jobbat ihop sig men manuset haltar fortfarande. Mellanakterna är betydligt bättre än i någon av deltävlingarna men jag hade ändå förväntat mig mer. Det lilla extra. Humorn i green room gick mig helt förbi. Var höll Tiffany Persson hus? Ungefär så.

Mina personliga favoriter bland bidragen i kväll var:

1. Helena Paparizou
2. Sanna Nielsen
3. Ace Wilder

Kan vi få se den trion i topp i morgon kväll i någon konstellation? Snälla säg ja.

Nu ska jag gå hem och drömma mardrömmar om den internationella juryn och vad de kan tänkas hitta på.

Återkommer på morgondagens genrep kl.14 då från pressrummet så jag kan följa programmet med TV-bilder.