Utbildning Nyheter Ekonomi Sverige

Geografi och ambition styr skolpeng

Kostnaderna för läromedel, lokaler och lärarlöner varierar mycket kraftigt över landet. Arkivbild.
Kostnaderna för läromedel, lokaler och lärarlöner varierar mycket kraftigt över landet. Arkivbild.

De pengar som läggs på grundskolan varierar stort från kommun till kommun. En elev i Bräcke får kosta nästan dubbelt så mycket som en elev i Söderhamn.

Grundskolan kostade totalt 97 miljarder kronor i fjol. Men statistik som Skolverket publicerar i dag visar att pengarna fördelas mycket ojämnt mellan eleverna, beroende på i vilken kommun de bor i.

Totalkostnaden per elev spänner från 77 000 kronor i Söderhamn till 138 000 kronor i Bräcke. Kostnadsuppgifterna gäller alla elever i kommunala skolor. Uppgifter för elever i fristående skolor finns inte nedbruten på kommunnivå.

Dyra byskolor

I jämtländska Bräcke är politikerna väl medvetna om läget. Att driva små byskolor får kostnaderna för både lokaler och lärare att dra iväg och för att bromsa utvecklingen har två mindre skolor nyligen lagts ned.

– Jag är övertygad om att nästa mätning kommer att visa en helt annan kostnad per elev, säger kommunalrådet Sven-Åke Draxten (S).

Men Bräcke kommer aldrig att bli en billig skolkommun.

– Det är ett medvetet val att skolan bör få kosta, säger Sven-Åke Draxten.

Göteborg

Den största utgiftsposten för grundskolan är undervisning, det vill säga lärarlöner. Också här är spannet stort: Örkelljunga lägger mindre än hälften av vad Sorsele gör på undervisning.

Sorsele följs av fyra andra Norrlandskommuner men också Göteborg, Danderyd och Vellinge har relativt höga lärarkostnader.

– Det är en väldig konkurrens om lärarna i Stockholmsregionen, och det tvingar både Danderyd och andra att ha en aktiv lönepolitik, säger Olle Reichenberg (M), kommunalråd i Danderyd.

Men är det rimligt att de resurser som läggs på grundskolan skiljer så mycket?

– Ja, det kan det absolut vara. Dels finns glesbygdsfaktorn: Små skolor och små klasser gör att det blir väldigt mycket mer pengar per elev än i storstäder. En liten kommuns kostnad kan också variera väldigt mycket från ett år till ett annat, exempelvis om det görs en IT-satsning eller om det kommer många nyanlända elever, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Olika ambitioner

Men jämförelser över tid visar att det också finns skillnader i ambitionsnivå, fortsätter han:

– I en del kommuner där det varit attraktivt att arbeta har man till exempel hållit nere lönerna.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger att statistiken visar att det behövs ett annat finansieringssystem för skolan.

– Pengar som är avsatta för undervisning och elevhälsa ska också används till det. Kommunpolitiker ska inte tvingas till prioriteringar, utan det ska vara självklarheter att resurser som är tänkta för skolan också når skolan, säger hon.