Nyheter Sverige

Här är några ord som faktiskt är rasistiska

Rosita Grönfors, verksamhetschef Romska och resande kvinnoorganisation, vill inte bli kallad zigenare.
Rosita Grönfors, verksamhetschef Romska och resande kvinnoorganisation, vill inte bli kallad zigenare.

Zigenare, mulatt och lapp är exempel på problematiska ord. Metro har pratat med olika intresseorganisationer för att reda ut varför du ska tänka till innan du använder vissa benämningar.

Det finns många problematiska ord och benämningar som länge har använts i det svenska språket. Ofta har de ursprungligen använts som nedsättande benämningar på olika grupper av människor.

Kitimbwa Sabuni på Afrosvenskarnas riksförbund säger att de som organisation inte vill gå in och peka ut vilka ord som är okej eller inte okej att använda.

– Vi tycker att man ska visa gott omdöme, ha en antirasistisk inriktning och ödmjukhet eftersom det finns vissa ord som inte tillhör vissa grupper av människor, säger han.

LÄS MER: Debatt: Tiggeridebatten spär på unkna fördomar om romer

Här är sex exempel på problematiska uttryck:

1. Zigenare.

Ordet rom med betydelsen zigenare fanns inte med i Nationalencyklopedins ordbok för 20 år sedan. Och det är först på senare år som rom har slagit ut zigenare i svensk press. Att använda benämningen zigenare offentligt i dag leder oftast till skarp kritik. Det fick Åsa Romson erfara när hon kallade romer för zigenare – två gånger – i våras.

– Det har varit ett slagord mot oss. Man kallade oss zigenarjävlar, det var i negativ bemärkelse. Nu kallar man oss för romer, det låter finare och vi blir bemötta på ett finare sätt. Det handlar om ömsesidig respekt, säger Rosita Grönfors, 60 år, som är verksamhetschef för Romska och resande kvinnoorganisation.

2. Mulatt.

Ordet mulatt kommer från det spanska eller portugisiska ordet för mula, eller mulåsna. Det användes ursprungligen som beteckning på barn till en vit och en svart förälder.

– Det är ursprungligen nedsättande, säger Maria Bylin, språkvårdare vid Språkrådet.

3. Lapp.

Ordet lapp har länge, och av många, använts som en benämning för samer. Men enligt principen att inte benämna folkgrupper med begrepp som de inte själva använder så används inte lapp i modernt språkbruk. Michael Lindblad, ordförande i Umeå sameförening, menar att man måste sätta det i ett historiskt perspektiv.

– Sverige har också en kolonial historia. När man blir kategoriserad utifrån så är det inte ett självvalt begrepp. Det sker inte på det egna språket, säger han.

4. Neger. 

Anses av många vara ett av svenskans mest laddade ord. Det används vanligtvis inte i modernt språkbruk eftersom det kan uppfattas som kränkande och rasistiskt. Ordet har förekommit i Sverige sedan 1600-talet och kommer från latinets niger, som betyder svart. "Ordet har av utomspråkliga skäl blivit så gott som oanvändbart", skriver Språkrådet.

– Det är fullständigt oacceptabelt, säger Kitimbwa Sabuni på Afrosvenskarnas riksförbund om användningen av ordet.

►LÄS MER: Kvinnan på t-banan iakttar mig – och skriker: "Öppna din väska!"

5. Negerboll.

Ett uttryck som har använts om chokladboll. Språkrådet och Svenska akademien rekommenderar att inte benämna bakverket med n-ordet. När en M-politiker i Älvkarleby sålde bakverken under namnet ”Gammeldags fördomsfri negerboll” anmäldes hon av Afrosvenskarnas riksförbund för hets mot folkgrupp, men utredningen lades ner.

6. Blatte.

Ursprunget till ordet blatte är något oklart. I ”Svensk Slangordbok” från 1969 finns blatte med i betydelsen ”pajas” och ”neger”. Det har under åren använts som en förolämpning mot personer som uppfattas som icke-nordeuropeiska.

Källor: Nationalencyklopedin, Bonniers lexikon, Språkrådet