Utbildning Nyheter Sverige Sverige-topp

Högskoleprovet kan få åldersgräns

Regeringen tycker att dagens system med ett högskoleprov utan åldersgräns kan skapa negativa effekter för gymnasiestudierna, och tillsätter en utredning. Arkivbild.
Regeringen tycker att dagens system med ett högskoleprov utan åldersgräns kan skapa negativa effekter för gymnasiestudierna, och tillsätter en utredning. Arkivbild.

Regeringen vill se över urvalsreglerna till högskolan. Det kan innebära att högskoleprovet får en nedre åldersgräns och att fler ungdomar får söka på enbart betyg.

Det nuvarande systemet är för obegripligt och oförutsägbart, tycker regeringen som därför låter en utredare – Jörgen Tholin, universitetsdirektör vid Göteborgs universitet– se över hur det kan göras enklare.

Han ska bland annat ta ställning till om en mindre andel sökande ska antas via högskoleprovet. Var tredje student antas på sitt provresultat, och många av dem kommer direkt från gymnasiet – trots att provet från början var tänkt som en andra chans för lite äldre. Det kan tala för en åldersgräns, anser regeringen.

Betyg viktigast

– Vi vill att gymnasiebetyget ska vara den främsta ingången till högre utbildning. Gör du ett starkt resultat på högskoleprovet redan under gymnasietiden kanske du lägger mindre tonvikt vid dina gymnasiestudier, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Dessutom mäter högskoleprovet inte lika säkert förutsättningarna att klara studierna. Avhopp är vanligare bland dem som antagits på provresultat, skriver regeringen i direktivet.

Förändringen behöver inte betyda att det blir svårare för 19-åringar att komma in på högskolan, påpekar Tuula Kuosmanen, avdelningschef vid Universitets- och högskolerådet:

– Många gymnasieelever har nog gjort provet för att gardera sig. Varje gång en betygsreform har införts i gymnasieskolan har det blivit svårare att få högsta betyg. Men minskas andelen som antas på högskoleprovet blir det ju fler platser i betygsgruppen och alltså mindre konkurrens i den gruppen.

Krångligt

Utredaren ska också syna systemet med meritpoäng, ett slags bonuspoäng för vissa fördjupningskurser på gymnasiet. Men enligt regeringen har systemet blivit för krångligt.

– Olika kurser krävs till olika typer av utbildningar, och det blir ett system som väldigt få förstår. Det kräver att du väldigt tidigt har väldigt klart för dig vad du vill studera, säger Hellmark Knutsson.

Liberalernas utbildningspolitiske talesperson Christer Nylander hävdar att regeringen sänker kunskapskraven om meritpoängen tas bort.

– Det är Liberalerna som skapat det här virriga systemet, och vi försöker nu reda upp i den röran, säger Helene Hellmark Knutson.