Nyheter Världen

Hök och duva är oense om Putins hot

Ryssland flyttade nyligen robotsystemet Iskander, som kan utrustas med kärnstridsspetsar, till Kaliningrad. Bilden är från en militärparad i Moskva under 2013. Arkivbild.
Ryssland flyttade nyligen robotsystemet Iskander, som kan utrustas med kärnstridsspetsar, till Kaliningrad. Bilden är från en militärparad i Moskva under 2013. Arkivbild.

Planerar Ryssland för krig – eller vill landet bara vara med i storpolitiken? En hök och en duva kommenterar hotbilden.– Är vi svaga får vi mindre respekt, säger Peter Mattsson.– Rädslan är irrationell, säger Elena Namli.

Två ryska korvetter som placerats i Östersjön har återigen väckt frågan om Rysslands militära avsikter i Sveriges närområde. Peter Mattsson, som undervisar i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm, väljer en femma på en tiogradig skala för risken att Sverige dras in i en militär konflikt med Ryssland inom de närmaste tio åren, där ett är ingen risk och tio är helt sannolikt.

– De som säger att det är helt uteslutet tar i för mycket. Ryssland hade inte behövt ha den militära styrkan, inte disponera styrkorna på ett sådant sätt och inte ge dem sådana offensiva förmågor om man inte hade tänkt använda dem, säger han.

Kan stänga Östersjön

Peter Mattsson tror dock inte att Ryssland skulle invadera Gotland eller Sverige – armén kan helt enkelt inte lösgöra tillräckligt många soldater för att samtidigt kunna garantera försvaret av sitt eget territorium. Däremot tror han på scenariot att Ryssland stänger av Östersjöns inlopp för att utöva utpressning mot Nato och EU.

– Jag har svårt att se att vi skulle vara ett mål i sig. Vi blir en del av någonting annat mycket större, säger Peter Mattsson som tycker att försvarsminister Peter Hultqvist borde ha mer is i magen när Ryssland kränker svenskt luftrum eller omgrupperar styrkorna.

– De är väldigt duktiga på psykologisk krigföring, att få oss att gå åt det ena eller det andra hållet. Det som är viktigt nu är att vi höjer vår förmåga och ökar vårt internationella samarbete. Det är den bästa medicinen, då får vi respekt från Ryssland. Är vi svaga får vi mindre respekt.

Ryssland vill räknas

Elena Namli, professor på Centrum för Rysslandsstudier vid Uppsala universitet, suckar över den svenska debatten.

– Det är viktigt att vi fördömer Rysslands agerande i Ukraina, att vi inte accepterar annekteringen av Krim, men samtidigt bygger man upp en bild av att det absolut inte går att jobba politiskt och diplomatiskt med Ryssland, och det tror jag är problematiskt. Jag skulle önska en mer rationell och saklig diskussion i svenska medier och i svensk politik, säger hon.

Hon förnekar inte att Ryssland bygger upp sin militära förmåga längs gränsen mot Östeuropa. Men hon tycker att det är irrationellt att oroa sig för att upprustningen är ett tecken på att Vladimir Putin kan tänka sig att anfalla Baltikum eller andra länder i EU och Nato – det kan helt enkelt utlösa ett kärnvapenkrig med förödande konsekvenser.

– Det handlar som vanligt både om inrikes- och utrikespolitik. Putin vill återuppbygga en bild av ett starkt Ryssland, nu kan man säga till medborgarna att ni kan vara stolta, nu har vi en stark armé, nu tar man oss på allvar. Samtidigt vill Ryssland vara ett starkt land som räknas i världen, och där blir militären en viktig aspekt. Ryssland är inte starkt ekonomiskt och inte i fråga om inflytande i den kulturella eller mediala världen, men militärt.