Nyheter

Han har kämpat för att bygga världens största älg – i 13 år

Så här vill Thorbjörn Holmlund att världens största träälg ska blicka ut över skogen. Bilden är givetvis ett montage.
Så här vill Thorbjörn Holmlund att världens största träälg ska blicka ut över skogen. Bilden är givetvis ett montage.

Tänk dig den största älg du har sett. Älgen står längst upp på en bergstopp. Den är 50 meter hög och 40 meter bred. Sedan tänker du dig att du kan gå in i älgen. Thorbjörn Holmlund är 64 år och från Svansele. Han har inte tänkt på någonting annat sedan 2004. Nu tar han sista chansen för att få liv i bygden igen.

Det är något särskilt med människor som har nått stor framgång i livet efter en till synes helt sanslös idé. Ibland tenderar de att helt tappa verklighetsuppfattningen och drömma sig iväg till ett ännu större projekt och en chans att lämna ett ännu mäktigare avtryck. Det här var exakt vad som skulle hända Svanselesonen Thorbjörn Holmlund runt millenieskiftet.

Thorbjörn hade lyckats få rejäl rullning på sin lilla turistverksamhet hemma i byn. Den här eftermiddagen slussade han runt 16 italienare på skoter i de norrländska barrskogarna. Den kvällen skulle han få en idé som han i dag, mer än femton år senare, fortfarande inte kunnat släppa.

1999 var Thorbjörn ute på tur. Alla som kommer och besöker hans lilla hotell och turistcenter ska i alla fall få se minst en älg. Thorbjörn kallar det för en älggaranti – ser man inte skogens konung under dagarna hos honom så får man helt enkelt pengarna tillbaka.

Den här dagen var stressad. Trots idogt letande i skogarna mellan Norr- och Västerbotten hade varken han eller någon av de 16 italienarna ramlat över en endaste älg.

En snabb överslagsräkning visade att det handlade om en rejäl skopa pengar som han skulle bli av med. Flyg tur och retur från Skellefteå till Italien. Tre dagars övernattning för 16 personer. Transport till och från flygplatsen.

Helvete, tänkte Thorbjörn.

Det här kunde bli dyrt.

Det är här i Svansele som Thorbjörn skickar ut turisterna på besök. Oftast följer han med.

Solen var på väg ner när Thorbjörn lotsade besökarna mot en glänta. Där står moder natur och ler mot både Thorbjörn och de 16 italienarna.

Mitt i gläntan står älgarna. När de ståtliga djuren uppenbarar sig i skymningsljuset blev italienarna enligt Thorbjörn så glada att de började dansa på sina skotrar.

Naturen är kraftfull. Älgen är häftig. Thorbjörn hade bestämt sig. Älgens kraft är universell.

Idén börjar ta form i hans huvud. Han känner att han måste göra det här.

Thorbjörn vill ge ännu mer älg till ännu fler människor. På bergstoppen Vithatten utanför Glommersträsk ska Thorbjörn bygga Stoorn, världens största träälg.

”Jag såg hur de skakade på huvudet. Att jag var en stor idiot som kom in med idén.”

Älgen ska stå på bergstoppen Vithatten, sex kilometer från närmsta bebyggelse. Stoorn ska vara 45 meter lång, 47 meter hög och 12 meter bred. Den ska ha en restaurang i buken, en hiss upp genom en myrtall, ingång genom munnen och en reception i halsmandlarna.

Thorbjörn tog direkt idén till företagen och alla andra med pengar i området.

— Jag såg hur de skakade på huvudet. Att jag var en stor idiot som kom in med idén.

Men Thorbjörn kämpade på. Han åkte byarna runt. Missenträsk, Glommersträsk, Svansele, Skellefteå, Norsjö, Arvidsjaur. Alla som kunde vara intresserade skulle få höra honom.

— Det ska kännas att man är inuti en älg, mässade han framför alla som ville lyssna.

Han beskrev med inlevelse hur älgen skulle locka folk från hela Sverige och Europa. Hur man skulle kunna se över hela landet från älgen på toppen av berget. Thorbjörn och hans son spelade till och med in en rundvandring i 3D-miljö som han speakade själv på sin karaktäristiska dialekt.

Visst fanns det problem, men ingen ville egentligen se dem. Att inte ens Thorbjörn trodde att älgen kunde bära kostnaderna själv, att det inte finns en endaste människa inom en radie på flera kilometer eller att man skulle behöva dra 600 meter väg för att ens kunna börja bygga älgen uppe på berget spelade ingen roll.

Något med tanken på att en enorm träälg skulle kunna locka tiotusentals turister till byarna fick bygden att gå i taket. Och med bygden med på tåget började företagen också bli intressearade.

Thorbjörn var lyrisk.

— Och placeringen! Tänk dig att står där uppe på klippan och hur den klyver mellan Norr- och Västerbotten. Två län, två kommuner. Gränsöverskridande. Det är rent magiskt.

Nu, tänkte Thorbjörn, kunde hans gamla trakter leva upp igen. Äntligen skulle folk från hela världen kunna hitta till platserna där han levt hela sitt liv.

Bygglovet var på plats. Löftena om pengar likaså. Några år efter skoterturen med de 16 italienarna såg idén ut att bli en realitet.

Sedan gick allt åt helvete.

Visst gjorde det ont. Det gjorde jätteont.

Thorbjörn kallade det för ”smolken 2008”. Andra kallar det för börskraschen på Wall Street.

Intressenterna drog tillbaka sina pengar. Företagen var inte längre intresserade av älgbidrag utan fokuserade i stället på att överleva. Arbetslösheten sköt i höjden.

De utlovade pengarna var ett minne blott.

Thorbjörn tittar till kaffet. Han tänker tillbaka på tiden med Stoorn.

Det hade gått fyra år sedan Thorbjörn först presenterat idén om en älg som ska rädda det norrländska inlandet. Bara några veckor senare var allt raserat.

— Visst gjorde det ont. Det gjorde jätteont.

Thorbjörn Holmlund sitter i hembyn och dricker en kåsa kaffe vid den öppna elden. Händerna är svarta av sot. Han har precis lyft ut kokkaffet från elden och häller upp en kopp. Tidigare under dagen skickade han i väg 18 japaner på en niodagarsresa i skogarna runt Norsjö.

Håret och skägget är gråare än vad det var under guldåren för ett drygt decennium sedan. Åren och kraschen har satt sina spår, men Thorbjörn knegar på.

Han har hunnit bli 64 år nu, men arbetar fortfarande med turismen. Affärsidén är precis densamma som tidigare. Thorbjörn skickar ut en hel hög turister i den norrländska naturen på jakt efter skogens konung.

En älg är ju väldigt statisk.

Garantin finns kvar. Tre gånger på 21 år har det gått åt pipsvängen.

— En älg är ju väldigt statisk. Finns det mat så stannar älgarna kvar, säger Thorbjörn och tar en slurk kaffe.

Thorbjörn är en de som stannade kvar. I Glommersträsk är de 200 stycken. I författaren Sara Liedmans Missenträsk handlar det om 30 personer. I Svansele 80 invånare.

Utflyttningen är inte bara något man läser om här i Svansele. Här är det en granne som antingen har flyttat iväg eller dött. De senaste åren har kommunen i snitt tappat 40 invånare per år. Nu är det ungefär 4 000 boende kvar.

Visst har han varit utomlands vid några tillfällen. En gång åkte han till spanska solkusten, men han klarade inte av mer än tre dagar i solen innan han ville hem.

Thorbjörn vill att fler ska känna samma sak för det västerbottniska inlandet på som han gör. Det är mer än vad tidningsrubrikerna brukar berätta. Visst, de är färre kvar. Men det finns fler som Thorbjörn, som inte bara vill lägga sig ner och dö tillsammans med bygden.

När han tänker tillbaka på Stoorn och på smolken 2008 säger han hela tiden att älgen aldrig var hans, utan att den är bygdens älg. Den skulle byggas för att få liv i alla de samhällen som slagits mot utflyttningen under de senaste 40 åren.

Fler borde ju hitta hit. Thorbjörn tycker verkligen det. Han har sett med egna ögon hur mycket älgen älskas av besökarna.

Älgar gör något med människor, säger Thorbjörn. Då borde bygden ta tillvara på det.

— Jag har haft människor som kastat sig på marken och gråtit när de fått se älgen. Jag har fått en penna i guld skickad till mig av en som var här och fick se älgen. Det går som inte att beskriva. Älgen är ju det centrala här.

En som blev kvar är Olof ”Morotsjesus” Berglund. Han har bott på samma tomt hela sitt liv. Ute i sin lanthandeln fem gårdar bort från Thorbjörns turistcenterfyller han på förrådet med torkade morötter som han säljer. Självbetjäning är praxis här. Betala genom att lägga pengarna i en burk vid dörren.

Olof Berglund älskar morötter så pass mycket att han odlar 15 ton per år på sin gård.

Inne i lanthandeln sitter en kreativt redigerad bild där Olofs huvud har satts på en bild av Jesus. Runt honom flyger morötter.

Hon vet hur mycket jag tycker om att arbeta med morötter, så hon gjorde en bild på mig som Morotsjesus.

— Jag fick bilden av en polska som var här i Svansele på besök. Hon vet hur mycket jag tycker om att arbeta med morötter, så hon gjorde en bild på mig som Morotsjesus, berättar han i förbifarten medan han fyller på morotsförrådet ute i sin lanthandel.

LÄS MER: Virala älgen spreds över hela världen

Han fixar till snusen i underläppen.

– Vi är ju några stycken som tyvärr blev ensamstående ungkarlar och stannade kvar här. Det finns ju ett värde i det också, i att sköta om det som finns, säger Olof.

Han drar upp axlarna, möter kylan och stövlar ut från lanthandeln.

Morotsjesus utanför sin lanthandel. Han lever på att sälja sina morötter. Han har kunder i hela Sverige.

Livet och morotshandeln funkar bra för Olof, men det var inte självklart att han skulle bli kvar.

— Många gamla vänner har sagt åt mig att ”men sälj skiten och flytta. Kom hit till oss i Västerås. Det är ju fint här också”.

Men det blev aldrig så. Och om man inte kan ta människorna från det västerbottniska inlandet kanske man får ta människorna till det västerbottniska inlandet i stället, resonerar han.

Olof är alltså för ett bygge av 47 meter träälg mitt ute i skogen. Om man nu vill locka massor av folk till skogen i inlandet så kan man lika gärna ta i från tårna, tycker han.

LÄS MER: Här bor flest själva – 27-årige Pontus är en av dem

Bygden är i alla fall redo.

— Mentalt är ju folk förberedda på att det ska bli av. Jag tror inte att man tappar brallorna utan jag tror att man klarar av det här.

Till årsskiftet går bygglovet för Stoorn ut. Thorbjörn har gjort några halvdana försök att komma igång med Stoorn tidigare. Han har åldrats femton år sedan idén kom till honom när han var ute på skotern med de 16 italienarna. Han har inte tillräckligt med pengar och han har knappt tillräckligt med tid.

En älg hittar man i skogen och inte i en stad.

En medborgare i Skellefteå kommun lämnade in ett förslag på att älgen borde byggas inne i stan i stället för att bygga den mitt ute i ett obebyggt område, men det vägrar han.

— En älg hittar man i skogen och inte i en stad, fnyser han när det förslaget kommer på tal.

Han vet att det brinner i knutarna om det ska bli av. Och han medger att projektet med älgen har stått och stampat sedan 2009 när han skeppade upp en bit älg på bergstoppen för att inte bli av med bygglovet förra gången.

Den planerade utsikten från älgkronan. Det här är vad Thorbjörn vill ha i skogen.

Men han kan inte släppa det. Thorbjörn vill fortfarande bygga älgen.

—Visst vore det magiskt att få bygga Stoorn, säger han och fortsätter berätta om vad han ser framför sig.

Thorbjörn blundar och börjar prata om hur älgen skulle blicka ut över skogarna och hur människorna i den skulle få vara med om något helt unikt. Han kallar det återigen för bygdens älg. Men de flesta i bygden kallar det för ”Thorbjörns älg”.

Han tittar upp och flinar.

— Jag har ju kvar alla kontakter sedan förra gången.

Jag känner i alla fall för att prova en sista gång.

Han kan inte släppa tanken på Stoorn uppe på Vithatten.

— Hur ska du annars hitta något om det inte sticker ut?

Bygdens eller Thorbjörns, vems älgen är spelar egentligen ingen roll nu när Thorbjörn har bestämt sig.

Det är nu eller aldrig. Thorbjörn tänker göra ett försök till. Nu vill han se om älgen kan stå på egna ben.

—Jag tror att Stoorn kommer att bli byggd. Varför inte. Jag känner i alla fall för att prova en sista gång.

Vad säger Svansele om älgen?

Jag är född och uppvuxen i Svansele. Men inte här. Den här tomten köpte jag för 21 år sedan.

Jag hoppas att älgen blir av. Det är någonting för både bygden och trakten. Hela Norrland. 

Varför är det bra?

Det kommer hit folk.
Folke Bolin

Jag hoppas ju att det blir klart och att det blir någonting. Det är ju en jättehäftig grej. Thorbjörn hade ju väldigt mycket motvind och så. ”Ja men, han bresar sig för stort”, var det folk som sa. Jag tycker att det är jättehäftigt att det går bra för honom.

Det är ju ett lyft. Man kan komma till Stockholm och folk vet vad Svansele är för något. Det har verkligen satt Svansele på kartan. Mina barn har andelar i älgen, och då tänker jag att det kan vara kul om det händer något.
Ewa Lavefjord Malmin

Jag tycker att det Norrland skulle behöva ett landmärke för att locka turisterna. Turismen här är underutvecklad och ett landmärke skulle hjälpa. Stoorn skulle kunna vara något som drar folk hit.”
Suren Hindelang, Svansele.

Stoorn är egentligen en bra idé. Idén som sådan är att vi ska få ett kännemärke för västerbottens inland. Förr var det kanske kyrkor, men storälgen är väl mer en bild av att det finns älg i skogen men också ett byggnadsverk. Jag tror definitivt att det kommer bli av. Men hur det blir av, det vet jag inte.
Olof Berglund, Svansele.

Läget för Stoorn i dag

Finns det bygglov för älgen? Ja. Både Arvidsjaurs och Skellefteå kommun har gett Thorbjörn bygglov för älgen. Det har förlängts i ett par omgångar, senast 2015.
Vad ska älgen kosta? 100 miljoner, enligt senaste kalkylen. Thorbjörn behöver skramla ihop ungefär hälften innan han kan gå till banken för att låna upp till resten.
Hur ser pengaläget ut? Inte direkt lovande. Thorbjörn har enligt egna uppgifter fått ihop ungefär 20 miljoner, så det saknas minst 30 miljoner.
Hur stor ska älgen bli? 47 meter hög, tre våningsplan som alla är 500 kvadratmeter stora inne i älgens mage.

Skellefteå kommun, Arvidsjaurs kommun, Stoorn.se

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om Stoorn