Teknik Nyheter Sverige Sverige-topp

Han vill rädda världshav från plast

Prototypen för barriärerna i The Ocean Cleanup project vecklas ut i holländska Scheveningen.
Prototypen för barriärerna i The Ocean Cleanup project vecklas ut i holländska Scheveningen.

Miljökämpen Boyan Slat vill rädda världshaven från plastavfall – och han har kommit en bit på vägen.Nu har 21-åringen – som såg mer plast än fisk under ett dyk i Grekland – visat prototypen som ska samla in plastavfallet.

Om inget görs åt problemet kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050, slår den brittiska världsomseglaren Ellen MacArthurs välgörenhetsstiftelse fast i en rapport, som presenterades under Världsekonomiskt forum.

– Det är oerhört skrämmande och visar på vikten av att vi vänder skutan redan nu, säger Johanna Eriksson, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten, till TT.

Nederländaren Boyan Slat såg problemet under ytan och ville göra något åt det. Med hjälp av gräsrotsfinansiering tog projektet The Ocean Cleanup fart. På nätet spreds projektet och pengar började även komma in från större finansiärer.

Prototyp i Nordsjön

Prototypen är 100 meter lång och ska placeras i Nordsjön, 23 kilometer utanför Nederländernas kust.

– I dag är en historisk dag. Men det är inte slutet för oss, utan bara början, sade Boyan Slat under en välbesökt pressträff i Scheveningen.

Den flytande barriären i Nordsjön ska testas och utvecklas, bland annat genom att utsättas för vind och vågor.

Tanken är att barriärer, med hjälp av tillhörande bearbetningsplattformar, ska fånga upp plastavfallet genom havsströmmarna. Därefter ska det vara enkelt att forsla bort plasten för återvinning. Målet för The Ocean Cleanup är att år 2020 ha placerat ut 100 kilometer flytande barriärer i havet mellan Hawaii och Kalifornien.

Stort problem

Plastavfall i världshaven är ett omfattande problem, betonar Johanna Eriksson.

– Det får ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser för både människor och djur i den marina miljön.

Hon har hört talas om The Ocean Cleanup, men säger sig inte vara tillräckligt insatt i projektet för att kunna kommentera det.

– Men alla typer av städinsatser, så länge de utförs på ett ekologiskt och hållbart sätt, är positiva i stort. Jag tycker dock att vi framförallt ska satsa våra resurser på att förebygga uppkomsten av avfall och utsläpp.

TT: Hur gör vi för att vända trenden?

– Vi behöver förändra konsumtionsvanor, våra produktionsmönster och vårt beteende. Och se till att vi har bra avfallshantering på land. Krutet bör läggas på förbyggande åtgärder.