Teknik Nyheter Sverige

Hantering av smuggelhundar döms ut

Allt färre smuggelhundar från Rumänien avlivas. I stället får de hemisolering, något bland annat smittskyddsläkare är mycket kritiska mot. På bilden rumänska gatuhundar i ett hundhägn i Bukarest.
Allt färre smuggelhundar från Rumänien avlivas. I stället får de hemisolering, något bland annat smittskyddsläkare är mycket kritiska mot. På bilden rumänska gatuhundar i ett hundhägn i Bukarest.

Allt färre smuggelhundar från vissa högriskländer för rabies avlivas.I stället isoleras hundarna i hemmet – en hantering som enligt flera experter innebär stora risker.– Jag tycker att det är bekymmersamt, säger Gunilla Hallgren, veterinär på SVA.

Det senaste året har antalet smuggelhundar från vissa högriskländer som avlivas minskat drastiskt, enligt statistik från Jordbruksverket som TT tagit del av. Ett tydligt exempel är Rumänien. 2015 avlivades 9 smuggelhundar från Rumänien – mot 23 året före och 15 år 2013. Samtidigt ökade antalet som får hemisolering rejält 2015.

Detta trots att Jordbruksverkets egna rutiner anger att nyligen införda smuggelhundar från Rumänien antingen ska avlivas eller sättas i karantän.

Ny strategi

Men enligt Jordbruksverket är den nya hanteringen en medveten strategi.

– En del av dem som får avlivningsbeslut försöker gömma sina djur, de går under jorden helt enkelt. Det försöker vi undvika genom att i stället samarbeta med de personerna och låta dem isolera djuren och hålla en tät kontakt med dem, säger Anna Lindgren, veterinär på Jordbruksverket.

Jordbruksverket baserar arbetssättet på en studie från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) som utvärderat risken att få in rabies i landet via illegalt införda hundar.

– När det gäller introduktion av rabies i Europa kommer ungefär 90–95 procent av fallen med djur från Nordafrika, säger Anna Lindgren.

Experter kritiska

Hemisolering innebär att hunden ska isoleras i hemmet och inte får komma i kontakt med andra djur. Skulle den vara rabiessmittad kan den dock sprida smittan innan sjukdomen upptäcks, och SVA anser att Jordbruksverkets förändrade rutiner är oroande.

– De har höjt den acceptabla risken. Att avliva eller sätta i karantän leder ju till en nollrisk, men är hunden i ett hem hanteras den av någon som sannolikt inte är vaccinerad, plus att det är svårt att kontrollera om reglerna följs, säger Gunilla Hallgren.

Även Smittskyddsläkareföreningen är kritisk till den nya hanteringen.

– Vi vill ha absolut noll risk för att någon människa kan bli smittad med rabies i Sverige. Vi tycker att den gamla regeln att man avlivar valparna ska gälla. I hemkarantän finns det en risk att de kan nafsa eller bita på vem som helst om man inte sköter det till hundra procent, säger smittskyddsläkare Håkan Ringberg, som ansvarar för frågan på föreningen.

Hundsmuggling

TT: Riskerar hundsmugglingen att gynnas när det visar sig att man får behålla hunden?

– Smittskyddsåtgärderna är inte något straff. De är till för att skydda landets människor och djur mot en farlig sjukdom. Själva brottsutredningen sköts av Tullverket, säger Anna Lindgren på Jordbruksverket.

Hon framhåller samtidigt att den kanske största faran är alla de smuggelhundar som slinker in helt utan kontroll.

– Av samtliga smuggelhundar uppskattar vi att mellan 10 och 20 procent upptäcks. Resten av djuren finns i vårt samhälle utan att vi känner till dem. De riskerna har vi inte kommit åt, säger Anna Lindgren.

Läs också