Nöje

Hasse och Berit älskar Eurovision – ska på sin 14:e final

Berit Windeskog och Hasse Gustafsson älskar Eurovision.
Berit Windeskog och Hasse Gustafsson älskar Eurovision.

Det skapades för att ena ett Europa splittrat av krig – och utvecklades till världens största underhållningsprogram. Men de politiska konflikterna vägrar släppa taget om Eurovision. Här är historien om hur allting började.

Eurovisionfesten är i full gång. På lördagskvällen kommer miljoner svenskar att bänka sig framför tv-apparaterna för att följa finalen av det som beskrivs som världens största musiktävling.

Av dessa miljoner människor finns det vissa som följer tävlingen mer passionerat än andra. De som åker på Melodifestivalens alla deltävlingar och följer Eurovisionfinaler på plats. Som har alla deltagande länders flaggor och ständigt syns på vimmelbilder från Eurovisionfester. Som trycker upp egna t-shirts varje år för att stötta de svenska artisterna. Som heter Hasse och Berit.

Vi möter Hasse Gustafsson, 65, och Berit Windeskog, 61, i Humlegården i Stockholm. Solen skiner och vintertrötta stockholmare har vallfärdat till parken som äkta ”carpe diem”-människor.

Paret från Upplands Väsby har med sig flera väskor som visar sig vara fyllda med flaggor, t-shirts och andra saker som människor som gillar något väldigt mycket kan ha i sin ägo.

LÄS MER: 9 saker du inte visste om Eurovision Song Contest

Hasse håller upp ett fotoalbum där han och Berit poserar med olika profiler från schlagersammanhang. Han pekar på en bild som föreställer den välkända skäggiga studiomannen som brukar synas i tv-rutan.

– Henric von Zweigbergk, honom gillar vi. Han känner till oss också.

Hasse och Berit brukar säga att det var Charlotte Perrellis fel att det blev så här. Det var nämligen hennes vinst 1999 som väckte deras intresse för Melodifestivalen och Eurovision song contest.

– Sedan fortsatte det bara, säger Berit.

Mellan år 2000 och 2016 har de varit på plats vid 13 av 17 Eurovisionfinaler och sedan 2002 har de sett samtliga Melodifestivalens finaler. Under åren har det dessutom blivit en hel del genrep och deltävlingar.

– Vi gillar att resa och vi tycker om underhållning. Vi halkade in på Eurovision och fastnade där, säger Hasse.

Sedan 15 år tillbaka har de varit medlemmar i Melodifestivalklubben. En klubb för likasinnade som har funnits sedan 1985.

Studiomannen Henric von Zweigbergk är omtyckt av Hasse och Berit.

Men historien om Eurovision song contest började långt tidigare än så. I centrum stod European broadcasting union, EBU, som grundades i efterkrigstidens Europa och i dag är världens största sammanslutning för nationella tv- och radiobolag.

De hade en tanke om att skapa en musiktävling som skulle förena ett Europa splittrat av krig. Resultatet blev det som i dag heter Eurovision song contest.

Tävlingen anordnades för första gången 1956, Lugano och Schweiz stod som värd och sju länder deltog. Hemmanationen tog hem vinsten genom artisten Lys Assia.

– Efter kriget följde många dystra år och det fanns behov av att göra något. Den här idén var fantastisk. Det bevisas av att den fortfarande lever, sa Lys Assia, 93 år, i en intervju med Eurovision.tv för några år sedan.

Sverige klev in i tävlingen för första gången 1958. Vi representerades av Alice Babs som iklädd Leksands folkdräkt framförde låten ”Lilla stjärna”. Av tio deltagande länder hamnade Sverige på en fjärde plats.

Sedan dess har Sverige lyckats vinna Eurovision hela sex gånger, endast Irland har fler vinster.

Under de sex decennier som tävlingen har pågått har det hänt mycket i världen. Det har självklart påverkat stämningen, både på gott och ont.

– Det började dra åt olika håll när nya östeuropeiska länder tillkom som tävlande efter kalla krigets slut. Då kände sig det gamla Europa hotat och det blev mer politiskt, säger Andreas Önnerfors, docent i idéhistoria vid Göteborgs universitet.

LÄS MER: Eurovision – så långt från krig man kan komma

Vägen till årets Eurovision i Kiev har varit fylld av kontroverser. Det började med att Ukrainas Jamala vann före den ryska storfavoriten Sergej Lazarev i Stockholm förra året. Vinnarlåten ”1944” är en personlig berättelse om sovjets deportering av krimtatarer 1944. Något som i Ryssland sågs som ett ställningstagande mot annekteringen av Krim för några år sedan.

Det pratades om att ryssarna skulle bojkotta tävlingen. Men sent omsider anmäldes artisten Julia Samojlova. Problemet var bara att ukrainsk säkerhetstjänst hade belagt henne med ett tre år långt inreseförbud på grund av att hon uppträdde på Krim 2015 – utan att ha ansökt om det obligatoriska tillstånd som krävs enligt ukrainsk lag.

Det slutade med att Ryssland hoppade av Eurovision och att programmet ströks ur tv-tablån.

Infekterade politiska konflikter har uppstått vid fler tillfällen i samband med Eurovision. Men enligt Andreas Önnerfors, docent i idéhistoria vid Göteborgs universitet, behöver det inte nödvändigtvis utgöra något hot mot tävlingen.

– Det innebär inte per automatik dödsstöten för ett sådant här projekt. Vi inte glömma bort att vi hade en fascistisk diktator som satt i Spanien fram till 70-talet. Och Spanien deltog ändå i Eurovision och tävlingen hölls i Madrid. Vi får inte vara för nervösa, säger han.

För Hasse Gustafsson och Berit Windeskogs del var tanken att de skulle se finalen på storbildsskärm hemma i Sverige i år. De var nämligen på plats förra gången Eurovision hölls i Kiev 2005 och tänkte spara sig till andra äventyr.

Men i sista stund ändrade de sig och bokade biljetter till finalen.

– Vi såg semifinalen på tv och kunde inte hålla oss. Så nu har vi bokat resa till Kiev, säger Hasse.

Det blir Eurovisionfinal nummer 14 i ordningen för paret från Upplands Väsby. Tyvärr tror de inte att Sverige och Robin Bengtsson har någon chans att vinna. I stället kommer de att vifta med den italienska flaggan på lördagskvällen.

– I Eurovision får man heja på vem man vill, det är ingen fajt. Det finns inte några schlagerhuliganer, säger Hasse.

– Kanske någon som har tagit ett glas för mycket, men inte mer än så, säger Berit.

Sverige och Eurovision – i siffror

6: Så många gånger har Sverige vunnit Eurovision. Måns Zelmerlöw (2015), Loreen (2012), Charlotte Perrelli (1999), Carola (1991), Herreys (1984) och Abba (1974). Endast Irland har vunnit fler gånger med sju vinster.

3: Så många gånger har Sverige avstått från Eurovision sedan debuten. 1964 på grund av nationell artiststrejk, 1970 i protest mot att fyra länder segrat året innan och 1976 av ekonomiska skäl.

57: Antalet gånger Sverige har deltagit i Eurovision med årets tävling inräknad.

1958: Året då Sverige deltog i Eurovision för första gången. Alice Babs framförde låten ”Lilla stjärna” och hamnade på en fjärde plats av tio deltagande länder.

18: Så många tolvpoängare fick Loreen när hon vann med ”Euphoria” år 2012. Hon är den artist som fått flest tolvor i en final.

Kan du inte få nog av statistik? Klicka dig runt i ShopAlikes karta här nedan:

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset