Nyheter Världen

Historisk dom gör slut på amnesti

Mordet på San Salvadors ärkebiskop Óscar Romero den 24 mars 1980 skakade det salvadoranska folket. Hans porträtt finns överallt i huvudstaden och förra året saligförklarades han av den katolska kyrkan. Arkivbild.
Mordet på San Salvadors ärkebiskop Óscar Romero den 24 mars 1980 skakade det salvadoranska folket. Hans porträtt finns överallt i huvudstaden och förra året saligförklarades han av den katolska kyrkan. Arkivbild.

El Salvadors högsta domstol har beslutat att ogiltigförklara lagen om amnesti för brott begångna under inbördeskriget 1980–1992. Det öppnar dörren till en ny era i det våldsdrabbade landet.

De har gjort det i Argentina, är på god väg i Guatemala och har försökt i Chile. Nu är det El Salvadors tur att göra upp med de brott som begicks under kriget, när uppskattningsvis 75 000 människor dödades.

– Jag ber er, jag bönfaller, jag kräver i Guds namn: stoppa förtrycket, avslutade San Salvadors ärkebiskop Óscar Romero sin predikan den 23 mars 1980.

Det var under upptakten till det tolv år långa inbördeskriget och han talade direkt till landets militärer och poliser. Dagen efter sköts han ihjäl framför altaret under en gudstjänst.

Det uppmärksammade mordet står högt upp på listan över fall som nu kan bli aktuella för rättegång. Högsta domstolen slog förra veckan fast att lagen om amnesti, som antogs efter inbördeskrigets slut, strider mot konstitutionen.

– Det är historiskt eftersom amnesti för militärer har varit en tradition i Centralamerika, säger Virgilio Álvarez, forskare i sociologi vid Latinamerikainstitutet på Stockholms universitet.

Kan åtalas

Den general som anses ha beordrat mordet på Óscar Romero lever inte längre, men andra inblandade kan nu ställas inför rätta, liksom den elitbataljon som har anklagats för såväl avrättningen av sex präster från jesuitordern 1989, som massakern på 1 000 invånare i byn El Mozote 1981.

– Det som händer i El Salvador nu är väldigt, väldigt viktigt. I det här ögonblicket skapas en ny era för mänskliga rättigheter, säger Álvarez.

Kritiker säger att upphävandet av amnestin kan leda till nya konfrontationer och vissa hävdar att president Salvador Sánchez Cerén kan dömas för krigsbrott för sin roll i vänstergerillan FMLN, som slogs mot diktaturen under kriget. Men det är skrämselpropaganda, anser Álvarez.

– Arena (oppositionspartiet) kan göra en anmälan mot Sánchez Cerén och jag tror att de kommer att försöka, men det kommer vara mycket svårt att bevisa något.

De allra flesta krigsbrotten utfördes av statliga styrkor, dödspatruller och paramilitära grupper. I flera fall finns starka bevis mot enskilda militärer.

Ett erkännande

I dag befinner sig El Salvador återigen i en förödande våldsspiral. Efter tidigare försök med vapenvilor tar den nuvarande regeringen i med hårdhandskarna mot gatugängen och förra året var det blodigaste sedan krigsslutet. Besluten att skicka in militär och förstärka polisen kan enligt Virgilio Álvarez också påverkas av den historiska domen.

– Hela den här processen är en social uppstädning. Domar om mänskliga rättigheter är pedagogiska eftersom de visar samhället att staten inte har rätt att kidnappa, tortera och se till att människor försvinner, eller genomföra massakrer på civila.

Även om det bara skulle bli en fällande dom, anser Álvarez att det är ett erkännande för offren och skickar en signal om att det inte råder total straffrihet. Flera fall finns redan förberedda av de människorättsorganisationer som i flera år har väntat på Högsta domstolens beslut.

– Innan året är slut tror jag att vi kommer att få se de första anmälningarna och gripandena, säger Álvarez.

Salvador Melendez/AP/TT
Militär och extra polis har satts in för att bekämpa det de rivaliserande gängen i El Salvador. Förra året var det blodigaste sedan inbördeskriget och El Salvador gick om Honduras som världens mest mordtäta. Arkivbild.
Luis Romero/AP/TT
Demonstranter protesterar mot de brott mot mänskliga rättigheter som begicks under inbördeskriget 1980–1992. Mordet på ärkebiskop Óscar Romero har blivit en symbol för militärregimens övergrepp. Arkivbild.