Resor Nyheter

Hitta harmoni i de japanska källorna

De heta källorna lockar årligen över 100 miljoner besökare. Anette Masui och August Eriksson har dokumenterat fenomenet i sin bok ”Heligt vatten”.
De heta källorna lockar årligen över 100 miljoner besökare. Anette Masui och August Eriksson har dokumenterat fenomenet i sin bok ”Heligt vatten”.

Många reser till Japan för de på blommande körsbärsträden eller karaoken – men inte journalisten Anette Masui och fotografen August Eriksson. Anledningen till att de återvänder stavas onsen: de heta, men hemliga, källorna.

August Eriksson
Takaragawa Onsen är känt för sina många, vackra utomhusbad.
August Eriksson
Onsenmat på Hyotan Onsen, Beppu.
August Eriksson
Vattnet i Kamitera yu är blågrönt och hett. Det sägs vara bra mot skärsår, brännskador och bölder.
August Eriksson
Shinmeidaki no yu är ett offentligt bad i Shibu Onsen som ligger i Naganoprefekturen.
August Eriksson
August Eriksson
För en japan är detta med bad något lika självklart som att äta och sova. Kanske för att badet har en så lugnande effekt, och för att stressade japaner behöver koppla av efter en lång och inte sällan hektisk dag på arbetet. Kanske för att shintoismen, japanernas egna världsunika religion, och buddhismen importerad från Kina, på­bjuder bad som ett sätt att rena själen. Och för att inget annat kan återställa den inre balansen såsom det 42-gradiga vattnet i ett badkar eller det mineralrika vattnet i en vulkanisk källa. 
 
 
För den som vill prova på det senare är det enkelt om man väl har lyckats att ta sig till Japan. Även om man bara har en veckas semester inplanerad i Tokyo bör man se till att hoppa på ett tåg 
i valfri riktning och stiga av i ett hänförande vackert bergs- eller kustlandskap och ta in på ett traditionellt japanskt värdshus, så kallat ryokan. 
 
Väl där skalar man av sig alla kläderna, drar på sig en nystruken bomullskimono och klapprar med lånade badtofflor ner till husets badavdelning för att tvätta sig.  Med kroppen vederbörligen renad återstår själen vilken renas i ett onsen, ett vulkaniskt bad.
 
 
I ovana turisters fall bör man nog rekommendera utomhusbaden eftersom inom­husbaden ofta är så varma att man lätt kan skålla sig, medan ute­baden brukar hålla en något lägre temperatur. 
 
Med bara en handduk om höfterna eller överkroppen stiger man så småningom upp ur det varma vattnet, sveper bomullskimonon om sig och tassar tillbaka till värdshuset där kvällens middag håller på att för­beredas. Denna intas vanligen på rummet, framdukad av en personlig uppasserska – nakai-san – som i detalj förklarar vad middagen består av, hur den är tillagad och hur den ska intas. 
 
 
Middagen är ofta kaiseki ryori – ett slags exklusiva japanska tapas som ursprungligen åts ihop med teet under teceremonin. Lackbrickorna som ställs fram är dekorerade med sashimi, rå fisk, och lerkärl med grillkol på vilka man får grilla nyfångad fisk och nyplockade, vitaminrika grönsaker från de närliggande bergen. Till detta kommer ett urval av saltade och syrliga inlagda grönsaker, klara soppor och skålar med ångande, vitt ris. Allt är inte gott, allt känns inte ens igen – men den fest för ögat som framdukningen påbjuder stillar en annan, väl så krävande, hunger. 
 
Efter måltiden, som i regel tar två – tre timmar att äta, kommer nakai-san tillbaka, drar isär skjutdörrarna och plockar fram ett flertal sovmadrasser som hon placerar på det gräsdoftande vassmattsgolvet. De fluffiga täckena ser kanske onödigt varma ut, men behövs då rummen saknar element, dras med rejält golvdrag och ofta kan bli väldigt kalla om nätterna.  Frukosten intas på rummet eller i en matsal och består vanligen av grillad fisk, miso­soppa, ris och ett urval inlagda grönsaker. Till detta serveras enbart grönt te, så har man behov av en koffein­kick på morgonen kan det vara en god idé att ta en liten burk pulverkaffe med sig.  
 
 
När det gäller japanernas tradition att bada i onsen är denna lika gammal som den är höljd i mystikens dunkel. De flesta tror att ritualen har religiösa rötter, då både buddhismen och shinto­ismen förespråkar bad som ett sätt att rena själen. Buddhismen har till och med ett ordspråk som säger att den som badar befrias från sju sjukdomar och begåvas med sju välsignelser. Genom att sjunka ner i ett varmt och helande bad upplöses de synder som befläckar badarens själ och han eller hon stiger ur badet som en bättre människa. 
 
Oavsett om man väljer att tro på detta eller ej, är det ett faktum att onsen­badet ofta får dystra tankar att förångas, hjärtat att slå lite lugnare och huden att bli lika mjuk och len som hos en nyfödd baby.