Nyheter Viralgranskaren

Hitta källan och gå rätt i den globala fejk-djungeln

Svårverifierbara videor, fejkade bilder, propaganda och låtsasnyheter – världen ute på nätet är full av fallgropar. Men det finns saker du kan göra för att få bättre koll.

Pressbild

Vi är ganska dåliga på att avgöra vad som är fejknyheter, menar Marie Grusell, medieforskare på Göteborgs universitet.

Privat

Paulo Ordoveza, på Twitter @PicPedant.

Privat

Eoghan mac Suibhne, på Twitter @buileshuibhne.

Sarah Palin, USA:s förra vicepresidentkandidat, kom med ett häpnadsväckande uttalande i våras:

– Sanningen är att Jesus kämpade för dödsstraff till dagen han dog.

Med tanke på den kavalkad av sanslösa uttalanden som tidigare kommit från Palin så var det lätt att missa att denna nyhet kom från satirsajten The Daily Currant.

Det är samma sajt som Sveriges justitieminister Beatrice Ask kommenterade i januari. ”Dumt och sorgligt”, skrev hon om fejk-artikeln om att 37 personer i Colorado dött av en överdos samma dag som cannabis legaliserades i delstaten.  Politiska motståndare hade svårt att hålla sig för skratt. Ask påstod senare att hon visst förstått att det rört sig om en påhittad nyhet.

Och Daily Currant är inte ensam. Låtsas-nyhetssajter fabricerar ihop allt från absurd humor och vass satir till bara märkliga fejknyheter.

►Till Viralgranskarens varningslista

– Många människor har alldeles för lite att göra, kommenterar Marie Grusell, medieforskare på Göteborgs universitet.

– Det har alltid funnits nyheter som inte varit på riktigt, men i och med sociala medier och kraften i delningar så har det ju blivit ett ökande problem.

Hur bra tycker du att vi är på att avgöra vad som är på riktigt?

– Vi är ganska dåliga på det.

Det är inte lätt att själv hålla koll på allt som är fejk ute på internet. Som tur är finns det de som gör det åt dig.

I januari i år var det nog för amerikanen Paulo Ordoveza. Han tröttnade på att se Twitterkonton pumpa ut otroliga bilder med korta och ofta felaktiga bildtexter. Så han startade ett obstinat motkonto – @PicPedant.

– Definitionen av pedanteri är att vara en otrevlig petimäter, skrockar Paulo Ordoveza.

Sedan Paulo Ordoveza börjat avslöja falska bilder och uppgifter har han fått flera arga mejl från personerna bakom de bildsprutande Twitterkontona.
 
Syftet med kontona är att snabbt skaffa ihop miljoner följare och sedan tjäna pengar, genom att sälja annonser eller sälja hela kontot till marknadsföring.
 

Hur stort problem tycker han att falska Twitter-konton är? Ja, det beror på var klicken tar dig, menar Paulo Ordoveza.

–  När det fejkade Twitterkontot CNN slår larm om att Ryssland avfyrat kärnvapen mot Ukraina så får det enorm spridning, liksom när det publicerades falska bilder av det störtade malaysiska flygplanet. Länkarna leder sen till sidor som försöker installera virus på din dator.
 
 
Verifiering har blivit allt mer populärt och företag som sysslar med det har visat sig kunna vara en god affär.
 
Företaget Storyful, en nyhetsbyrå för sociala medier, köptes upp i december av News Corp, ett av världens största mediaföretag. Och i slutet av maj lanserade Facebook att man startat FB Newswire, en nyhetskanal med Facebookanvändarnas egna virala inlägg. Men först granskas inläggen av just Storyful.
 
– Först gäller det att börja dubbelkolla det man kan – ser du något ortsnamn? Om du vet var platsen är – ser den ut som den ska i Google View? Vad säger personerna i filmen?
 
Det säger Eoghan mac Suibhne, en irländsk journalist som jobbar på Storyful .
 
De började med att kontrollera utländska nyheter, ofta virala videor av skakiga krigsskådeplatser. På deras Google Plus-forum har de bland annat kunnat visa att ett ukrainskt plan som skjuts ner i en dramatisk video egentligen är ett syriskt plan som skjutits ner – för länge sen.
 
– Ibland går det helt enkelt inte, exempelvis när någon postat från ett konto utan kopplingar någonstans, eller en video där man inte kan se någon bakgrund och därmed inte få platsen klar för sig, säger Eoghan mac Suibhne.
 
Storyful har inte bara sina egna granskare till hjälp utan använder sig även av forumet Open Newsroom på Google Plus.
 
Användaren Megan frågar efter hjälp med en video från ett sjukhus i Donetsk.
 
”Vad säger han? Kan någon hjälpa mig? Tania?”, frågar hon.
 
Tania svarar strax. Mannen som talar ukrainska pratar om skottskador på döda kroppar. En annan användare fyller i. Han vet vem mannen är, har sett honom på rysk tv och bekräftar Tanias översättning.
 
Användarna på Open Newsroom är inte vilka som helst. För att få komma in och få lov att hjälpa till med att verifiera skakiga filmklipp från främmande länder så måste man vara trovärdig.
 
– När någon vill gå med så är det rätt lätt att kolla upp deras online-historia. Om de inte har lämnat fotavtryck på nätet så är det tveksamt om de kommer att ha särskilt mycket att bidra med, säger Eoghan mac Suibhne.
 
LÄS MER: