Nyheter

Hon finns på diktatorns lista – har bytt namn sju gånger

Kim Jong-un – född 1982, 1983 eller 1984 – är Nordkoreas högsta ledare.
Kim Jong-un – född 1982, 1983 eller 1984 – är Nordkoreas högsta ledare.

Medierapporteringen om Nordkorea skapar en bild av världens kanske mest bisarra land. Det kan handla om allt från spektakulära avrättningar till att befolkningen måste klippa sig som Kim Jong-un. Men för Hyeonseo Lee, 37, är Nordkorea inget skämt. Hon växte upp i tron om att landet var det bästa i världen – och riskerade livet när hon flydde diktaturen som 17-åring.

Hyeonseo Lee var sju år gammal när hon såg sin första offentliga avrättning.

– Jag kommer ihåg att jag var rädd. Alla var tysta. Men jag fattade inte vad en offentlig avrättning innebar. Jag visste inte varför personen hängdes.

Kanske hade hon blivit mer skrämd om hon var äldre. Nu var hon alldeles för ung för att känna till mänskliga rättigheter och tänkte att avrättningarna var ett medel för att sätta stopp för kriminalitet. En gång bevittnade hon hur en man sköts i huvudet inför sin familj.

– Under en avrättning måste familjen vara där. Det ska påminna folk om att inte göra något mot regimen, då riskerar man att bli dödad. För människor i Nordkorea är offentliga avrättningar fortfarande en del av livet.

LÄS MER: Så här ser världen ut – med och utan källkritik

Nordkorea, som officiellt heter Demokratiska folkrepubliken Korea, utropades 1948 och har sedan dess styrts med järnhand av Kim-dynastin.

Först av Kim Il Sung – som utsågs till ”republikens evige president”.

Sedan av sonen Kim Jong-il – som titulerades ”den käre ledaren”.

Och nu av barnbarnet Kim Jong-un – som kallas ”den store efterträdaren”.

Nordkoreanska protester mot Sydkorea 2012. Bilderna föreställer de tidigare ledarna Kim Il Sung och Kim Jong-il.

Landet brukar beskrivas som det mest slutna i världen och det är svårt att få tillgång till trovärdig information om vad som egentligen händer innanför gränserna. I en FN-rapport från 2014 slår man fast att regimen gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten genom bland annat mord, tortyr, slaveri, våldtäkter, framtvingade aborter, svält och förföljelse. Tusentals nordkoreaner flyr varje år.

Vi var hjärntvättade. Vi trodde att de var gudar

Hyeonseo Lee bodde i staden Hyesan som ligger nära gränsen till Kina. I tonåren började hon i hemlighet drömma om livet i det stora grannlandet.

– Jag insåg att mitt land kanske inte var det bästa i världen och tänkte att Kina kunde vara det.

En dag, när hon var 17 år, tog hon sig över den frusna floden. Men livet i Kina blev inte enkelt. För att undvika att upptäckas av säkerhetstjänsten – och bli skickad tillbaka till Nordkorea – tvingades hon leva illegalt i landet. Tio år senare tog hon sig till Sydkorea där hon fortfarande bor och kämpar för nordkoreaners rättigheter.

Hyeonseo Lee på sin mammas rygg till höger. En senare bild till vänster.

När vi når Hyeonseo Lee, som nu är 37 år, befinner hon sig på en bokmässa i Indien. Hon har skrivit en bok om sin flykt från Nordkorea, via Kina, till Sydkorea: ”The girl with seven names”.

– Hyeonseo Lee är mitt sjunde namn. Det betyder att jag har haft sju olika liv. Vilken normal människa har tvingats byta namn sju gånger?

Känner du rädsla för den nordkoreanska regimen?

– Regimen vet om vad jag gör. Jag har funnits på deras listor länge och har varnats av CIA. Men även om jag är rädd betyder det inte att jag kommer vara tyst. Om vi är tysta kommer regimen att kunna fortsätta förtrycka folket.

En av de vanligaste frågorna Hyeonseo Lee får av folk runt om i världen handlar om bilderna på folkmassor som gråter hejdlöst när ledarna har dött. Är de äkta?

– Mitt svar är ja, det är sant. Vi var hjärntvättade. Vi trodde att de var gudar.

Folk i sorg i samband med Kim Jong-ils begravning i Pyongyang i december 2011.

Samtidigt menar hon att det har hänt mycket även i Nordkorea. Utländsk kultur har letat sig in i landet och många har börjat ifrågasätta regimen.

– När Kim Il Sung dog 1994 tror jag att över 90 procent av befolkningen grät från hjärtat. Vi trodde att vi hade förlorat vår sol, att världen skulle gå under, säger hon.

– När Kim Jong-il dog 2011 grät kanske hälften av befolkningen från hjärtat, resten tror jag låtsades. Det är så folk överlever i Nordkorea. När statstelevisionen filmar dig måste du visa att du sörjer.

LÄS MER: Nej, Nordkorea firar inte att de har ”tagit sig till VM-final”

Statstelevisionen fungerar framför allt som ett propagandaorgan för regimen. Bilderna som når omvärlden ska tas med en stor nypa salt. Och västerländska medier drar sig inte för att förstärka bilden av Nordkorea som ett irrationellt land.

Medier gillar att underblåsa det här konstiga

Här är tre exempel på ”nyheter” som har publicerats av svenska medier – och som av allt att döma inte överensstämde med verkligheten:

 Män tvingas klippa samma frisyr som Kim Jong-un (falskt)

 Kim matade hundar med sin farbror (falskt)

 Nordkoreas påstående: ”Vi är i VM-final” (falskt)

Nej, nordkoreansk statstelevision uppgav inte att de krossade allt motstånd i fotbolls-VM.

Rapporteringen om Nordkorea skapar en bild av världens kanske mest bisarra land. Det råder ingen tvekan om att det är en våldsam diktatur men det är svårt att veta vad som är sant, vad som är överdrifter och vad som rent av är falskt.

– Medier gillar att underblåsa det här konstiga. Det passar in i bilden vi har av Nordkorea. Om man behandlar Nordkorea som en mer normal aktör finns det en risk att folk inte riktigt skulle känna igen sig. I någon mening skriver tidningarna om det man tror att läsarna vill ha, säger Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

LÄS MER: Fem inlägg du aldrig ska dela på Facebook

Men det behöver inte bara vara publikfrieri som gör att de märkliga nyheterna fortsätter spridas. Det kan även ligga militära intressen bakom, tror Linus Hagström.

– Nordkorea används för att rusta upp. Exempelvis är de japanska militära strategerna kanske mer oroade över Kina, men det är lätt att använda den nordkoreanska irrationaliteten för att rusta upp. Folket köper det.

Att Nordkorea ofta framställs som något avvikande och knäppt är problematiskt, enligt Linus Hagström. Det kan resultera i att det potentiella hotet från Nordkorea inte förstås och hanteras på ett adekvat sätt.

Nordkoreanska soldater i marsch på Kim Il Sung-torget i Pyongyang 2015.

Sverige har länge haft diplomatiska förbindelser med Nordkorea. 1975 öppnade vi, som första västland, en ambassad i Pyongyang.

Sedan 2014 är det Torkel Stiernlöf som är ambassadör.

– Situationen är mycket allvarlig efter förra årets två kärnvapenprov, ett rekordantal missilskjutningar och andra provokationer, säger ambassadören.

Händelser som det självklart är relevant att rapportera om. Däremot ger han inte mycket för de bisarra, ofta påhittade, nyheterna som sprids om Nordkorea.

– De bör tas med en nypa salt. Men en orsak till att de uppstår är att landet är så slutet att det är svårt att kolla sanningshalten i uppgifter.

Torkel Stiernlöf och kollegan Martina Åberg Somogyi framför det som en gång var östtyska ambassaden. Numera huserar den svenska, tyska och brittiska ambassaden här.

Torkel Stiernlöf och hans familj utgör hälften av de sex svenskar som bor i Nordkorea. De trivs samtidigt som det är speciellt på många sätt.

– Nordkoreaner får inte umgås privat med utlänningar. På det sättet är vi isolerade, säger han.

Vi trodde att Nordkorea var ett paradis, en utopi

Hyeonseo Lee växte upp i tron om att Nordkorea var det bästa landet i världen.

– Vi fick höra att livet utanför landet var hemskt, att folk dog av svält och inte fick gå i skola. Vi trodde att Nordkorea var ett paradis, en utopi. Vi var hjärntvättade och trodde på allt regimen sa till oss.

Tror du att det kommer bli politisk förändring i Nordkorea?

– Jag önskar att jag visste svaret på den frågan. Den nya diktatorn är instabil. Jag hoppas och tror att något händer, men jag vet inte när.