Nyheter Världen

Hon tar kampen för sitt folk

Människorättsaktivsten Wai Wai Nu har suttit en stor del av sitt unga liv i fängelse. Men hon vägrar ge upp, utan fortsätter kampen för den muslimska minoriteten rohingyas rättigheter i Burma.
Människorättsaktivsten Wai Wai Nu har suttit en stor del av sitt unga liv i fängelse. Men hon vägrar ge upp, utan fortsätter kampen för den muslimska minoriteten rohingyas rättigheter i Burma.

Människorättsaktivisten Wai Wai Nu har suttit en stor del av sitt unga liv i fängelse. Men hon vägrar att ge upp. Livet för hennes folk – den muslimska minoriteten rohingya – står bokstavligt talat på spel.

– Jag är inte rädd. Jag har ett ansvar, för jag vet vad som pågår.

Ung, knappt 30 år, vältalig och tuff. Åren i vad Wai Wai Nu själv beskriver som ett av Asiens värsta fängelser har stärkt övertygelsen.

2005, 18 år gammal, fängslades Wai Wai Nu tillsammans med sin far, en politiker från folkgruppen rohingya, som tidigare valts in i Burmas parlament. Hon, den politiskt medvetna dottern, dömdes till 17 års fängelse men frigavs efter sju.

Under de åren hårdnade tillvaron för den muslimska folkgruppen rohingya, som enligt FN:s bedömning är en av världens absolut mest förföljda minoriteter. Folket lever främst i delstaten Rakhine och trängs numera ihop i läger. FN uppskattar att över 120 000 rohingya flytt landet de senaste tre åren. Men få länder vill ta emot dem och många har lämnats åt sitt öde ute på havet.

– Vi kommer att få se fler båtflyktingar som tvingas dricka sitt eget urin ute på Andamansjön, säger Wai Wai Nu.

Fick inte rösta

Livet som rohingya i Rakhine är svårt. Allt begränsas, berättar hon.

– Barnen får ingen utbildning, den som vill gifta sig måste ha tillstånd. De har inte ens rätt att sälja sin egen kyckling.

I Burma talar man helst inte om rohingya. Fördomar mot folkgruppen är mycket utbredda. Trots att merparten har bott länge i landet betraktas rohingya som illegala invandrare från Bangladesh. De anses inte vara medborgare och saknade rösträtt i höstens val.

– Om rohingya inte ens har rätt att rösta, vad finns det då för hopp?

"Vi är inte säkra"

Wai Wai Nu tog emot TT på sitt kontor i storstaden Rangoon strax före valet. Kalendern är fulltecknad. Numera kan hon arbeta öppet. Ändå vill framträdande människorättsorganisationer som stödjer Wai Wai Nus arbete inte omnämnas i samma artikel. De är oroliga för att det kan försvåra kampen för rohingyas rättigheter.

Vägen till frihet går via demokrati och mänskliga rättigheter. Men trots den utveckling som sker i Burma är situationen för rohingya oförändrad.

– Vi är inte säkra och vi vet inte vad som händer i framtiden.

Anna Karolina Eriksson/TT
Människorättsaktivsten Wai Wai Nu har suttit en stor del av sitt unga liv i fängelse. Men hon vägrar ge upp, utan fortsätter kampen för den muslimska minoriteten rohingyas rättigheter i Burma.
S. Yulinnas
Båtflyktingar räddas av fiskare i Indonesien i maj i år efter att ha tillbringat lång tid på havet, då få länder vill ta emot dem. Många av båtflyktingarna tillhör den muslimska folkgruppen rohingya och har flytt förtrycket i Burma. ARKIVBILD.