Metro Debatt

I år får barnen inget godis i påskäggen

Godishysterin kring påsk har fått förskolläraren Sarianne Segersten att tänka till. I år fyller hon därför sina barns påskägg med annat. Något som provocerat många, skriver hon.

Petra Kyllerman

Sarianne Segersten.

Jag läste i veckan att ett normalstort påskägg innehåller 75 sockerbitar. Det känns gräsligt när man får den siffran så där svart på vitt, 75 sockerbitar i ett påskägg! Så många år som jag har gett mina barn just 75 sockerbitar. Jag sitter med uppspärrade ögon och funderar hur jag tänkte, eller hur vi tänkte, vi är ju faktiskt två vuxna i den här familjen. Och de allra flesta barn får inte bara påskägg från familjen. Det kommer påskägg ifrån mor- och farföräldrar, mostrar, farbröder samt övriga vänner. Ta några sekunder och fundera över hur många sockerbitar det blir för ett barn. Vi har absolut inget godisförbud hemma hos oss men godishysterin kring påsk har fått mig att tänka till. Vilken uppväxt och värderingar jag vill skicka med mina barn? Samhället i dag är välinformerat om hälsorisken med socker och fetman ökar i Sverige, så en sockerfri påsk kan väl knappast sticka i någons ögon? Jo, tydligen.

I år har vi redan nu förvarnat släktingar om att vi skippar sötsakerna i påskägget i år. Eftersom vi har ett barn med övervikt tänker vi särskilt på det här men jag märker att det är svårt för många att sätta sig in i vårt tänk kring det här med barn och sötsaker. Det är så traditionellt bundet att barnen gärna ska få ett glas saft och en bulle om de leker tillsammans eller en glass. Vi upplever ibland att vi kan behöva försvara oss om vi säger nej till sötsaker. Det är något väldigt provocerande med att säga nej. Vi dömer ingen som väljer att ge sina barn sötsaker, så varför ska vi bli kritiserade? Med vår äldsta dotter introducerade vi inte socker förrän hon var fyra. Jag tror vi fick motstå mer kritik än om hon hade varit utsatt för misär. Hemska tanke! Hur kan det vara provocerande vad jag väljer att ge mina barn för grund att stå på? Handlar det om det egna dåliga samvetet som visar sig i form av kritik gentemot andra?

Jag skrev ett blogginlägg i ämnet förra veckan som väckte starka reaktioner och delade meningar. Några var helt enliga om att slopa sötsakerna i år medan någon annan rent ut sagt skulle bli förbannad om barnet skulle få frukt i sitt påskägg. I år kör vi helt på påskägg utan sötsaker. I stället fyller vi det med andra härligheter som jag är säker på att barnen kommer tycka om minst lika mycket. Det är ju inte svårare att köpa sockerfritt än massa godis, det är bara fantasin som sätter stopp och det behöver inte bli dyrt heller. Såpbubblor, klistermärken, fröpåsar, ballonger, tatueringar, fotbollskort, hopprep eller en bok.

I går handlade jag hem lite smått och gott inför eventuella påskkärringar som kommer på besök. Jag har funderat fram och tillbaka om påskfirarna ska mötas av ett sockerfritt mottagande eller inte. Jag har valt att göra två lådor: En med lite sötsaker i och en med blandade småsaker som såpbubblor, klistermärken, pennor och små block. Jag hoppas att det kommer många som knackar på dörren i år.

Jag är nämligen full av förväntan över att se om de väljer lådan med godiset eller med småplocket.

Sarianne Segersten
Förskollärare