Nyheter Sverige

I dag är det första advent – men vad är det egentligen vi firar?

Varför firar vi advent? Religionsvetaren och teologihistorikern Björn Skogar reder ut eventuella frågetecken.
Varför firar vi advent? Religionsvetaren och teologihistorikern Björn Skogar reder ut eventuella frågetecken.

I dag är det första advent. Den första av fyra söndagar som markerar nedräkningen till jul. Men vad är egentligen historien bakom adventsfirandet och varför firar vi överhuvudtaget?

Namnet kommer ursprungligen från latinets adventus som betyder ankomst och med detta menas Herrens ankomst inför jul. Rent historiskt har firandet sina rötter i julfastan.

Denna fasteperiod var i likhet med påskfastan 40 dagar lång och i kyrkan är advent därför en tid av fasta och väntan inför firandet av Jesu födelse. Från början omfattade advent sex söndagar men på 1000-talet ändrades det till fyra söndagar istället.

– Vad gäller första advent så är det så att där finns en bibelberättelse som är central som anknyter till en text av att Jesus rider in i Jerusalem och motas som en segare, säger Björn Skogar, religionsvetare och teologihistoriker.

►LÄS MER: Om vi handlar mycket i jul har vi råd med ett bra flyktingmottagande

För att göra nedräkningen till jul tydlig tänder man av tradition ett ljus varje söndag av fyra i den så kallade adventsljusstaken, där det första ljuset tänds på den fjärde söndagen före jul. Syftet med ljusstaken är även att sprida ljus då norra halvklotet upplever årets mörkaste tid.

– Detta går även hand i hand med att Jesu födelse kommer i samband med solens återkomst. Advent blir som en nedräkning, säger Björn Skogar.

Stjärnorna som många hänger upp i sina fönster i juletider är även de kopplade till adventsfirandet från första början. Stjärnan symboliserar Betlehems stjärna som enligt bibeln ledde de tre vise männen till Jesus i krubban.

Traditionen kommer ifrån 1880-talets Tyskland och det dröjde ända till 1930-talet innan den första stjärnan kunde ses hängandes i ett svenskt fönster. I dag fungerar stjärnorna mer som symboler för att sprida julstämning och längtan till julen än att enbart symbolisera adventsfirandet.

– Det ska även nämnas att många traditioner och helger inte enbart grundar sig i kristendomen utan snarare är en blandning av kristna och uråldriga icke-kristna traditioner och seder, avslutar Björn Skogar.

►LÄS MER: "Alla förtjänar en jul med klappar och mat"