Nyheter Sverige

I dag får Sverige ett nytt helgon

Bild av Elisabeth Hesselblad. 
Bild av Elisabeth Hesselblad. 

Sexhundra år efter det senaste tillfället är det nu dags igen. I dag får Sverige ett nytt helgon när Elisabeth Hesselblad helgonförklaras av påve Franciskus, ledaren för världens 1,2 miljarder katoliker.

Mässan äger rum på Patersplatsen i Vatikanen, den romersk-katolska kyrkans absoluta centrum.

Elisabeth Hesselblad (1870-1957) är mest känd för att ha återupplivat den gamla Birgittinorden som grundades 1370 av heliga Birgitta.

Birgittinorden försvann från landet i samband med reformationen då Sverige blev protestantiskt.

Elisabeth Hesselblad blir dock inte helgon enbart för att ha återupplivat Birgittinorden. Alla som helgonförklaras, kanoniseras, måste också vara förknippade med mirakel.

I Elisabeths fall handlar det om en tvåårig pojke på Kuba som år 2005 ska ha tillfrisknat på ett oförklarligt sätt efter en svår operation sedan priorinnan på ortens Birgittinkloster bett en förbön för honom.

Att Hesselblad blir Sveriges andra helgon genom tiderna, efter heliga Birgitta, håller dock inte Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet med om.

– Det är helt fel. Vi har många helgon. En rad personer helgonförklarades av lokala biskopar under kristendomens första tid, exempelvis Erik den helige. Detta upphörde från och med 1200-talet då påvarna i Rom fick ensamrätt på kanoniseringar. Heliga Birgitta är den enda svensk som kanoniserats av en påve, men även de tidigare helgonen är accepterade av Vatikanen, säger han.