Nyheter Nationalism för mig

Idén om ett folk – ”Man väckte en retorik som hade varit död”

Idén om ett folk Flera forskare menar att nationalismen uppstod i samband med franska revolutionen, genom vilken folket tog makten och ståndssamhället avskaffades. Under andra världskriget fick nationalismen helt andra, förödande, konsekvenser. När Sverige 1994 skulle ha en folkomröstning om EU-inträdet väcktes debatten om nationalism till liv efter många år i tystnad.
Idén om ett folk Flera forskare menar att nationalismen uppstod i samband med franska revolutionen, genom vilken folket tog makten och ståndssamhället avskaffades. Under andra världskriget fick nationalismen helt andra, förödande, konsekvenser. När Sverige 1994 skulle ha en folkomröstning om EU-inträdet väcktes debatten om nationalism till liv efter många år i tystnad.

Frigörelse, rasism och gemensamma men exkluderande värderingar. Nationalismen har haft många olika ansikten och syften sedan ideologin grundades.

Hillevi Wahl, 48, krönikör och författare, Stockholm.

Spontant tänker jag på stöveltramp och inskränkthet. Vi lever i en global verklighet och har ansvar för alla.”

David Beskow, 19, butiksbiträde, Stockholm

”Att gilla sitt land väldigt mycket och vara väldigt engagerad i sitt land.”

David Lega (KD), 40, kommunalråd i Göteborg, Göteborg

”Tanken att människor och folkslag går att rangordna. Det är alltid det egna folkslaget som kommer överst.”

Daniel Vargas, 30, redovisningskonsult, Stockholm

”Nationalist är man om man tycker att ens land är fint och gillar kulturen.”

Raija Eriksson, 58, Stockholm

”Att älska mitt hemland. Finland är väldigt nationalistiskt. En gång finne, alltid finne.”

Gina Dirawi, 23, programledare, Stockholm

”Det känns som ett verktyg för att förena eller exkludera människor från ett sammanhang.”

När nationalismen formulerades som idé på 1800-talet fanns det en ganska bred samsyn om vad det var för någonting: Att skapa självstyre för folket och idén om att det fanns ett folk och en stat. 

I takt med att den blev mer populär och spred sig till olika länder och olika skikt i befolkningen blev den också mer splittrad. En del av splittringen var det som kom att prägla bilden av den nationalism som kom på 1900-talet: rasism. 

– I Sverige sitter vi fortfarande tydligt kvar i bilden av den nationalism som vi tog avstånd från 1945: alltså att nationalismen var det onda som förde Europa in i krig, som ledde till förtryck och folkmord, säger Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet och författare knuten till den liberala tankesmedjan Timbro. 

Ett startskott för den moderna nationalistiska debatten i Sverige var enligt honom diskussionerna 1 994 om huruvida vi skulle gå med i EU eller ej. Då lyftes till exempel argument om att Sverige ska vara självstyrande, eftersom vi inte hade så mycket gemensamt med Europa, enligt vissa. 

– Man väckte en typ av retorik som hade varit död ganska länge. Det blev en slags nystart för nationalism i Sverige som blev legitim i och med att både borgerliga och socialdemokratiska nejsägare använde retoriken. 

Sedan dess har debatten bubblat upp lite till och från fram tills för två–tre år sedan då den fullständigt exploderade, enligt Johansson Heinö. 

– Det är ett tecken på en omfattande samhällsförändring som vi i Sverige varken har reflekterat över eller vet så mycket om, säger han.  

Går vi tillbaka 200 år var det till exempel språk, religion och historia som enade nationer. Nu är nationalism starkt kopplat till önskvärda gemensamma värderingar. Ofta rör de demokrati, jämställdhet, jämlikhet och tolerans. 

Det kan vid en första anblick ses som en något positivt men det är betydligt mer komplext än så, menar Johansson Heinö. 

– Man hittar inte många som skulle säga att det är dåliga värderingar. På så sätt är det bra. Baksidan är att det samtidigt används som ett exkluderande eller ifrågasättande av de som inte anses passa in. 

Som exempel finns främlingsfientliga partier vars retoriska kärna är att försvara det moderna västerlandet från upplevda hot mot just dessa typer av värderingar. 

– Och ofta är det mer utspritt än så. Den här synen finns även hos etablerade partier, i medierapportering och i normer som förmedlas på olika nivåer i samhället
i dag. Som en slags oreflekterad tanke om vad som självklart anses förena alla svenskar, vilket givetvis är problematiskt.

Samtidigt menar han att man inte behöver vara rädd för all form av nationalism. 

– Vi behöver myter och berättelser som ändå håller oss ihop. Men då behövs ett annat ord för att beskriva det. I den bemärkelsen finns det ett tomrum i det svenska språket, även om jag inte tror på några nya begrepp. Det som behövs är kunskap.

LÄS MER:

►  Twitterstorm på #nationalismförmig

► Avskaffa nationer – eller återta begreppet?

►  Nationalismen ska synas – Metro och Dramaten i nytt samarbete

► Dramatenskådisar: ”Allt vi trycker ner börjar jäsa”

► ”Tänk om det var Jimmie, inte Zlatan”