Nyheter Ekonomi

Jämställdheten stannar i styrelserummen

Det har blivit mer jämställt i styrelserummen – men de manliga cheferna sitter kvar. Forskare har för första gången kartlagt effekten av de norska kvoteringslagarna, som infördes för över 10 år sedan.

All Over Press

Tack vare reglerna har norska börsnoterade bolag i dag världens mest jämställda styrelser. Forskarna konstaterar också att rekryteringsprocessen blivit mer professionell – fler kommer in på grund av sina meriter än för att de tillhör "rätt" nätverk.

Kvinnor på 40 procent av postera i de börsnoterade bolagsstyrelserna. Annars blir det näringsförbud. Sådana är de kvoteringsregler som infördes i Norge för lite mer än tio år sedan. När forskare vid handelshögskolor i Norge och USA nu har utvärderat effekten av reglerna blir det både ris och ros.  

Tack vare reglerna har norska börsnoterade bolag i dag världens mest jämställda styrelser. Forskarna konstaterar också att rekryteringsprocessen blivit mer professionell – fler kommer in på grund av sina meriter än för att de tillhör "rätt" nätverk.
 
Men effekten tycks inte ha sipprat nedåt i organisationerna. Utanför styrelserummen ser det ut som det alltid gjort. Andelen kvinnor i chefspositioner är i princip densamma som innan lagen infördes, liksom löneskillnaderna mellan könen. Många företag avnoterades också i samband med de nya reglerna, vilket gjorde att de som blev kvar var de som var beredda att jobba aktivt med jämställdhet. 
 
Amanda Lundeteg, vd på Allbright, en stiftelse som arbetar för att driva på företagen att själva driva jämställdhetsarbetet, är kritisk till den norska modellen. 
 
– Styrelsekvotering riskerar att bli en kosmetisk sifferlösning som tar fokus från arbetet att få in kvinnor på ledningsnivå.
 
Allbright jobbar i stället med andra påtryckningsmetoder för att få företagen att själva driva utvecklingen mot större jämställdhet.
 
– Vi tror mer på metoder som skampåle och uthängning. Det är varje företagsledares värsta mardröm att hamna på en svart lista och få sitt namn uthängt. 
 
Minna Salminen, genusforskare vid Uppsala universitet, tror inte att könskvotering i bolagsstyrelser är nog för att lösa jämställdhetsfrågan på företag.

– Om man tillsätter 40 procent med kvinnor så kan det fortfarande vara männen som dominerar. Om man ser hur det brukar fungera i blandade grupper kan jag tänka mig att männen kanske då ändå bestämmer 80 procent. Den manliga normen bryts inte då. En kvinnlig VD kan ha större frihet att bryta normen än kvinnor i styrelsen.

Ellen Landberg, jämställdhetsexpert på Sveriges chefsorganisation Ledarna, tror ändå att könskvoteringen i bolagsstyrelser är en viktig markering. 
 
– Vi ser i dag ett resultat av att låta företagen sköta det själva – det händer ingenting. Könskvotering i bolagsstyrelser är ett sätt att bryta normen, nämligen att ledarskap kopplas ihop med en vit, medelålders man. Men självklart räcker inte det, man måste fortsätta förändringsarbetet i andra delar av organisationen. Det är ett jättearbete, säger Ellen Landberg, jämställdhetsexpert på Ledarna.
 
Kvoteringsreglerna i Norge har under de senaste åren följts av ett skarpare tonläge mot företag även i andra länder för att få in fler kvinnor. I Belgien, Island, Italien och Spanien finns numera regler om kvotering i styrelser, även om Norge gått längst. Sverige tillhör de länder vars regeringar hotat om kvotering om det detta inte regleras av företagen själva. 
 
På EU-nivå har ett beslut klubbats som ska tvinga börsnoterade  företag inom Europa att införa insynsvänliga rekryteringar så att minst 40 procent av styrelseledamöterna är kvinnor till 2020. I dag är andelen 17,6 procent. 
 
Bakgrunder till kvoteringsmodellen är den kraftiga snedfördelningen av kvinnor i bolagsstyrelserna jämfört med på utbildningarna. Enligt tidningen  The Economist finns ett överväldigande antal studier som visar att kvinnor värderas lägre än män med samma meriter, när de söker ett jobb som kopplas till traditionellt manliga egenskaper, som ledarskap.