Metro Debatt

Jag lever med hiv – det är inget att vara rädd för

​I dag är det världsaidsdagen, en dag för att uppmärksamma människor som lever med hiv eller aids. Dagens behandling av hiv är så effektiv att viruset inte kan överföras. Trots det har många människor fördomar om oss som lever med hiv, skriver Cristian Suarez, som fick sin hivdiagnos 2012.

En dag för ungefär ett år sedan landade ett brev på mitt hallgolv. Det var från försäkringsbolaget som hade hand om min avtalsförsäkring. Där stod det att min arbetsgivare, ett privat företag inom äldreomsorgen, meddelat att min anställning hade avslutats. Det märkliga var att jag inte hade en aning om att jag slutat där. Jag var omtyckt av både de boende och mina kollegor på äldreboendet där jag arbetade och arbetsgivaren hade aldrig klagat. Några dagar innan brevet om att jag inte längre var anställd kom hade jag hållit en föreläsning för gymnasieelever om hur det är att leva med hiv. Bland åhörarna fanns personer som arbetade på samma företag som jag.

► LÄS MER: Många döljer "ofarlig" hivinfektion

Dagens behandling av hiv är så effektiv att virusnivåerna sänks och blir omätbara, vilket gör att hiv inte kan överföras. Personer som går på en välfungerande behandling behöver inte längre upplysa en ny sexpartner om sin hivdiagnos om behandlande läkare har gett sitt medgivande. I dag är det svåraste för många som lever med hiv inte sjukdomen i sig, utan andras okunskap. I en rapport som Folkhälsomyndigheten just kommit med konstaterar man att endast en av fyra vågar vara helt öppna med att de lever med hiv. Rädslan för att mötas av andras fördomar, att bli dåligt bemött och diskriminerad gör att de flesta lever i tystnad och kanske inte ens berättar för den närmsta familjen.

En av mina bästa vänner vill inte längre ha kontakt med mig. Vi har känt varandra sen vi var små och vi har alltid kunna prata med varandra om allt. Jag har stöttat honom när han har haft det tufft med tjejer, familjen och sådant, och jag trodde så klart att han skulle göra samma sak för mig. Men när jag berättade om min hivstatus så blev det annorlunda. Vännen slutade höra av sig och blockade mig på Facebook. 

► LÄS MER: Hivpositiva Tom, 28, ratades på dejtingapp – här är hans svar

Jag tror trots allt att det är viktigt att vara öppen med min hivstatus. Dels för att ingen annan ska drabbas av samma sak, men också för att öka kunskapen om hur det är att leva med hiv. Genom Posithiva gruppen, en organisation som arbetar för personer som lever med hiv, är jag är ofta ute på skolor och vårdinrättningar och föreläser. Jag får mycket positiv respons från människor jag möter, för att jag vågar vara öppen. En av de viktigaste insatserna för att bryta stigma är information, eftersom orsaken till rädsla, som i sin tur leder till stigmatisering, ofta är okunskapen. Att också synliggöra hiv och de människor som lever med det är ett viktigt steg mot att minska stigmatisering. Ingen ska behöva dölja sin hivstatus av rädsla för andras fördomar. 

► LÄS MER: Nej, hiv kan inte spridas i apelsiner

Kunskapen om hiv, hur det överförs och dagens behandling är låg, även inom vård och omsorg. I dag beräknas vi som lever med hiv bli lika gamla som övriga befolkningen. En av de boende på äldreboendet där jag arbetade var hivpositiv. Personalen brukade turas om att gå in till personen eftersom ingen egentligen ville. Jag funderar såklart på om det kommer vara likadant när jag blir gammal. Kommer ingen att vilja gå in till mig då?

Cristian Suarez