Nyheter Världen

Jihadism kan frammana vansinnesdåd

Det är svårt för myndigheter och säkerhetstjänster att stoppa gärningsmän som agerar ensamma, och utan kända kopplingar till extremistgrupper. Här syns soldater på patrull längs strandpromenaden i Nice där över 80 människor dödades i förra veckans vansinnesdåd.
Det är svårt för myndigheter och säkerhetstjänster att stoppa gärningsmän som agerar ensamma, och utan kända kopplingar till extremistgrupper. Här syns soldater på patrull längs strandpromenaden i Nice där över 80 människor dödades i förra veckans vansinnesdåd.

De slår till utan förvarning med stor kraft. Ensamma män, i bland med psykiska problem, som iscensätter dåd med islamistiska förtecken innebär en annan slags utmaning än ideologiskt övertygade och noga förberedda jihadister.

I sommar har världen skakats av vansinnesdåd av ensamma gärningsmän som kopplas till islamistisk extremism – senast den 17-åriga afghanska pojke som med yxa och kniv angrep passagerare på ett tåg i Tyskland i måndags kväll. Tidigare har Islamiska statens (IS) propagandakanaler även hävdat att Mohamed Lahouaiej Bouhlel, som dödade över 80 människor i Nice, och Omar Mateen, som sköt ihjäl 49 människor i Orlando i USA, har agerat i IS namn, men där tycks kopplingarna lösare.

– Grupper som IS och al-Qaida har ett slags öppet medlemskap som skiljer sig från klassiska grupper som ETA, IRA och Röda armé-fraktionen, där det vore i det närmaste otänkbart att begå handlingar i deras namn, säger terrorforskaren Hans Brun.

Psykiska problem

Även om Lahouaiej Bouhlel och Mateen visat intresse för jihadism är det mycket som skiljer dem från exempelvis den väl förberedde och strängt religiöse Mohammed Atta, en av flygplanskaparna bakom 11 september-attackerna i USA. De båda ska också ha haft psykiska problem.

Enligt den franska inrikesministern Bernard Cazeneuve tycks Lahouaiej Bouhlel ha radikaliserats väldigt snabbt.

Företrädare för IS har flera gånger uppmanat sina anhängare att utföra dåd i de länder de befinner sig i. För de ensamma gärningsmännen kan kopplingen till jihadistgruppen vara ett sätt att blåsa upp sin egen betydelse, enligt Brun.

– Det finns människor världen över som har psykiska problem, som vill synas och höras, få sina sekunder i rampljuset och som mycket väl kan se det här som en lösning på sina egna problem. IS har lyckats bra med att utnyttja detta i sin propaganda, där de tar på sig olika dåd, säger han.

Svårt motverka

Myndigheter runt om i världen har lagt stort fokus på att försöka motverka religiöst motiverad radikalisering i skolor och moskéer. Men dessa insatser når troligen inte fram till dem som radikaliseras framför datorn, och som kanske har svåra psykiska problem.

– Det tillför ett element av osäkerhet och oförutsägbarhet för myndigheterna. Vi vet aldrig var och när de här människorna dyker upp. Hade de inte fastnat för jihadism hade de kanske utfört en arbetsplatsskjutning eller en skolskjutning, i alla fall om de bor i USA där sådana dåd tycks öka, säger Brun.

En del experter på radikalisering påpekar att om inte jihadismen fanns kunde gärningsmännen ha lockats in i organiserad brottslighet. Enligt en aktuell studie från Europol var 80 procent av de granskade IS-rekryterna straffade för brott, och 20 procent av dem hade diagnostiserats med psykiska problem.