Nyheter Sverige

Jonathan, 20, var rädd för att träffa människor: "Jag fick panik"

Jonathan Lundberg har mått dåligt i fem års tid.
Jonathan Lundberg har mått dåligt i fem års tid.

Jonathan Lundberg har varit rädd för att träffa människor, gå till affären och prata i telefon – men dolt det för vänner och familj. I tisdags berättade han för första gången om hur han egentligen mår. – Jag var så himla rädd för folk skulle tycka att jag var konstig, säger han.

I vintras mådde Jonathan Lundberg utåt sett, ganska bra. Han hade kommit in på ekonomiprogrammet i Lund, extrajobbade på tidningen Sydöstran och var med och drev ett välgörenhetsprojekt. Men inombords mådde han skit. Så fort han kom hem lade han sig i fosterställning, kramade om sin kudde och grät, berättar han i ett uppmärksammat inlägg på sin blogg, som publicerades i tisdags.

– Min terapeut hade sagt till mig att jag borde berätta för någon så att jag slapp bära det själv. Då tänkte jag: aldrig i hela mitt liv. Men till slut orkade jag inte hålla det inom mig, säger han till Metro.

I inlägget beskriver han sin första panikångestattack i nian på högstadiet:

Plötsligt knöt sig magen, halsen tjocknade, jag fick panik. Tankarna liksom överrumplade mig: “Vad gör jag med mitt liv egentligen? Alla andra är ute och festar, här sitter jag ensam. Jag måste vara den ensammaste, värdelösaste, mest miserabla människan i världen”, skriver han.

► LÄS MER: Psykisk ohälsa bör inkluderas i ämnet idrott och hälsa​

Sedan oktober förra året har han varit livrädd för nästan allt.

– För att träffa människor, för att gå till affären och att prata i telefon. Jag ville inte att folk skulle se eller höra hur dåligt jag mådde.

Han vågar betydligt mer nu. Men under fem års tid har han mått dåligt men inte vågat berätta för någon – inte ens för sin mamma och pappa.

– Jag har skrivit inlägget flera gånger för mig själv och sedan raderat det. Jag var så rädd för att mina vänner skulle tycka att jag var konstig och inte vilja umgås med mig, säger han.

I lördags tog han modet till sig och berättade för sin omgivning. Reaktionen blev inte alls som han förväntat sig.

– De grät och kramade om mig och sa att de stöttar mig vad som än händer. Det var väldigt starkt.

► LÄS MER: Depressioner kan smitta partnern​

Det är inte bara hans nära och kära som visat sitt stöd. Efter att blogginlägget har publicerats, har han fått mejl från över 500 personer som skrivit och berättat om sina erfarenheter av panikångest, depression, anorexia och mobbing.

– En tjej hade blivit våldtagen och kille hade sett sina närmsta vänner blivit mördade. Jag har ingen aning om hur det känns att bli våldtagen men jag vet hur det känns att ligga på botten och inte ha någon att prata med, säger han.

Därför tänker han svara på alla mejl han får.

– Det är så många som mår dåligt, men som känner att de inte borde göra det för att de har det så bra. Vi möter varandra på stan, viker bort blicken från varandra och tror att vi är ensamma om att må skit. Därför måste vi börja prata om det, säger han och fortsätter:

– Om jag med inlägget bara kan hjälpa en annan ung person att slippa genomlida det jag gått igenom så var allt lidande värt det.

► LÄS MER: De målar ränder på armarna – för att uppmärksamma psykisk ohälsa

Mer om Hälsa