Nyheter Sverige

Juristen: Så skyddar du dig mot fuskande mäklare

Folke Grauers vid Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd menar att det är väldigt riskabelt att fejka bud.
Folke Grauers vid Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd menar att det är väldigt riskabelt att fejka bud.

Lägenhetsköpare har rätt till budlistan efter avslutad affär, men innan dess är det svårt att försäkra sig om att man inte hamnar i budstrid mot en bulvan.

Efter vår artikel om Derek, 27, som kände sig lurad under budgivningen på lägenheten han köpte, är det många som har hört av sig till Metro med liknande historier om fejkade budgivningar. Men det är svårt att skydda sig mot att hamna i en budgivning mot en bulvan.

Ola Gotting på statliga Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) säger att en spekulant inte har någon rätt att få ut information om andra budgivare förrän affären är avslutad, och då är det endast köparen som får se listan.

– Mäklaren lever ju på provisionen. Om man sprider vilka som är spekulanter under pågående affär kan man ju tänka sig att köpare och säljare gör upp utan mäklarens inblandning, säger Ola Gotting.

– Buden kan ju presenteras på hemsidan, men du vet ju inte vem som har lagt det, så under budgivning kan du aldrig kontrollera om någon faktiskt har lagt budet. Det kan man bara göra efter det att affären är avslutad.

Och är bulvanen själv med på bedrägeriet blir det ännu svårare att bevisa att budet är falskt.

Metro har tagit del av flera berättelser från köpare som har kontaktat andra budgivare, som då har bekräftat att de inte lagt budet som finns på listan. Men enligt praxis kontaktar inte FMI andra budgivare i en sådan utredning för att reda ut frågan.

Varför gör ni inte det?

– Ja det kan man ju fråga sig. Det är väl av resursskäl. Det kräver ju ganska stora utredningar i så fall att göra detta.

Men kräver det verkligen så mycket att bara ringa ett samtal?

– Nej det kan man ju tycka. Men du undrar ju om vi regelmässigt gör detta, och då svarar jag bara på hur det förhåller sig i praktiken.

Det låter som att det är väldigt svårt att få rätt som privatperson?

– Ja tyvärr är det ju det.

Ola Gotting rekommenderar istället att man kontaktar FMI om man är orolig över en fastighetsaffär, och det gäller både köpare och säljare. De kan informera om en mäklare och fått anmälningar eller varningar mot sig tidigare. Och om en annan budgivare skriftligen intygar att den inte lagt ett visst bud är det klart att det hjälper, säger Ola Gotting.

– Om man kan bevisa en fejkad budgivning är det naturligtvis väldigt allvarligt. Det är mycket mycket illa, det skadar ju mäklarkåren och förtroendet för dem avtar ju om något sådant uppdagas, säger han.

– Det är ju fundamentet i mäklartjänsten som man då inte uppfyller. Då kan jag inte tänka mig något annat än varning som påföljd, men jag tror inte att det direkt skulle leda till avregistrering, men alla ärenden avgörs ju individuellt.

FMI avgör disciplinärenden som kan leda till erinran, varning eller avregistrering, vilket är den allvarligaste påföljden. År 2014 inkom 303 anmälningar, där 20 ledde till erinran, 62 ledde till varningar, en mäklare blev avregistrerad, och 32 fall anmäldes till åklagare.

Om någon kräver skadestånd i en bostadsaffär kan de istället vända sig till Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd (FRN), som är en privat branschnämnd som gratis prövar inkomna fall.

Enligt ordförande Folke Grauers gäller de vanligaste fallen de får in oftast avgiftshöjningar som köparen inte har blivit informerad om, eller felaktiga uppgifter om uteplats, garageplats, båtplats eller liknande. Men det gäller även budfusk.

– Visst kan det förekomma att man fejkar bud, men det är också riskabelt. Om det fejkade budet blir det högsta får mäklaren svårt att förklara varför den budgivaren hoppar av. Så de kan ju skjuta sig själva i foten, säger Folke Grauers.

– Men det förekommer ju också att en köparspekulant deltar i flera budgivningar parallellt, man kanske blir köpare till ett annat objekt och då tar man tillbaka sitt bud. Varken köpare eller säljare är bunden förrän man har skrivit kontrakt.

Totalt får FRN in ungefär 150 anmälningar per år, och ungefär 25 procent får bifall. Om någon kan bevisa att mäklaren har använt sig av en falsk budgivare torde det räcka till att mäklaren fälls, menar han.

– Den som påstår att en mäklare har gjort fel har bevisbördan i så fall. Det är en rimlig fördelning tycker jag. Den som blir utpekad ska inte behöva rentvå sig. Och det innebär ju ibland att någon som har gjort ett fel slipper ansvaret för det. Men hellre det än att det blir tvärt om.