Nyheter Sverige

Juristexperter: Svårt att lagstifta mot tiggeri

Metro har frågat Mårten Schultz, professor i civilrätt, och Karin Åström, lektor i juridik, om tiggeriförbud.
Metro har frågat Mårten Schultz, professor i civilrätt, och Karin Åström, lektor i juridik, om tiggeriförbud.

Civil- och kommunministern Ardalan Shekarabi (S) vill utreda hur det gått för våra nordiska grannar som infört tiggeriförbud. Enligt experter som Metro talat med så finns det många problem med ett sådant införande – och att det är väldigt oklart hur det skulle gå till.

– Vad är det egentligen man vill kriminalisera? frågar sig Karin Åström, lektor i juridik vid Umeå universitet.

– Hur hotar det här samhällets intressen? Det man verkar vilja skydda är att samhället ska slippa se fattigdom och den här misären. Tiggeri innebär då knappast ett sådant hot mot samhället som motiverar en kriminalisering.

– Jag tror att det här rent tekniskt blir svårt att göra, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt.

– Det man vill ha bort är vissa typer av tiggare, framför allt de romska, fast man säger inte det. Det är ju inte till exempel politiska partier som skramlar på stan man vill åt, eller Frälsningsarméns insamling.

►LÄS MER: Tiggeriförbud får tummen ner i Stockholm och Göteborg

Han tycker att det är principiellt felaktigt att ge sig på den utsträckta handen i sig.

– Vi förbjuder inte normalt sett beteenden som inte är skadliga. Vi värdersätter frihet och det omfattar att få bete sig på sätt som andra människor inte finner smakligt. Det slår också mot människor vars sista utväg till försörjning är tiggeriet. 

Att kriminalisera "organiserat tiggeri" strider mot rätten att organisera sig och enligt både Karin Åström och Mårten Schultz finns redan regler mot att störa ordningen, att trakassera folk och människohandel.

Hur kommer det sig att detta nu diskuteras då?

– Politiker har örat mot marken, det är inte konstigt. Och nu finns det en stark opinion för en kriminalisering, säger Mårten Schultz.

Finns det någon problematik i att tiggarna själva inte hörs i opinionen?

– Jo, det är önskvärt att om man ska ingripa med lagstiftning mot en viss grupp så borde man ta in intryck från den gruppen.

Vad "problemet med tiggeriet" är avgör också vilken slags lagstiftning som är aktuell. När Metro når Ardalan Shekarabis presssekreterare Peter Skeppström säger han att det ännu inte finns planer för vilka åtgärder som ska sättas in.

– Ett eventuellt tiggeriförbud är inte befriat från problem, men när civil- och kommunministern rest runt i landet och pratat med kommuner har tiggeriet återkommande nämnts som ett problem, vilket har skapat funderingar. Funderingarna har inte landat i en formell utredning än, säger han.

►LÄS MER: Shekarabis utspel möter protester inifrån S


Allt fler röster höjs nu mot ett tiggeriförbud.

– Det finns inga vetenskapliga belägg för att man löser fattigdom genom förbud, sade Hans Swärd, professor vid Socialhögskolan i Lund, när frågan diskuterades i radions Studio Ett i torsdags kväll.

Enligt Hans Swärd riskerar polisens resurser att läggas på att jaga fattiga snarare än att lösa allvarligare brottslighet. Han varnar för att ett förbud skulle förstärka diskrimneringen mot exempelvis romer i Europa.

Karin Åström håller med honom. Hon forskar om människohandel och tvångsarbete.

– De som faller offer för människohandel och sitter och tigger skulle ses som kriminella i stället för brottsoffer.

Hur vanligt är det att exempelvis tiggare från andra länder utnyttjas av människohandlare?

– Vi har konstaterat att det finns sådana fall och att anmälningarna har ökat, men att de flesta som tigger inte är det. Det är svårt att säga, statistiken är minst sagt bristfällig.

►LÄS MER: Tiggarförbud infördes i Norge 2013

Mer om Politik