Kolumner Cissi Wallin

Köpcentrum får barn att ruttna inifrån

Hej sommarlovsfirare!

Här kommer jag och tänkte vara lite självutnämnd barnombudsman (-kvinna). För något jag trodde mig kunna begripa när en unge klämts ur just min kropp, men som fortfarande framstår som orimligt, är detta med köpcentrum och barn. Vuxna som försöker intala sig själva och sina ungar att det är en mysig familjeaktivitet att åka till Ikea, eller stora köpcentrumet utanför stan. Där man sedan hänger i timmar tills skilsmässa och fula ord ligger i luften på väg tillbaka till bilen eller busshållsplatsen.

Tillåt mig drämma näven i bordet. Konsumtion i all ära. Nationalekonomi och tillväxt. Hej och hå. Men lever vi inte i en förbannat sorglig tillvaro när den främsta helgaktiviteten många småbarnsföräldrar tycks komma på är att dra runt som stingsliga getter på typ Torp köpcenter, Frölunda torg, Kupolen och Täby centrum? Och att vi med redan svaga shoppingnerver ska behöva genomlida barnskriksterror och högljudda familjefejder bara för att man behöver köpa en hyllsats på närmsta Ikea? Det är orimligt! Orimligt!

Fattar ni inte att era barn ruttnar inombords? Ser det i varenda affär. Kids som hänger hålögda över någon kundvagn, stirrar tomt i taket, skriker desperat efter lite hederlig mindfulness och vettig stimulans medan mamma/pappa har fullt upp. Med att "fynda" massa skit de troligtvis inte ens behöver. Eller bara "hittar inspiration" för ännu ett inredningsprojekt som ändå aldrig kommer bli av. Om jag fick en krona för alla timmar jag väntat i någon menlös lekhörna på Clas Ohlson...

Missförstå mig rätt. Är verkligen ingen exemplarisk förälder. Är nog relativt medioker. Men jag har i alla fall ett krav på mig själv som morsa och det är att i den mån det går hålla min unge borta från affärer. Dels för att det kommer att lära honom att konsumtion inte är att likställa med mysig utflykt. Dels för att jag vill skona både mig själv och mina medmänniskor från skrik, bråk, böl och bryt.

Det är klart man måste ta med barnen till affärer ibland. Men alla dessa barnfamiljer jag ser varenda gång jag springer ett ärende i en galleria... Som bara tycks dra runt som yra höns med något såväl desperat som uppgivet i blicken. Som bråkar och skriker på varandra. Varför väljer man en opersonlig och hetsig köplada som "utflykt" när vi har grönområde efter grönområde precis runt knuten? Gratis museer och bibliotek? Svenska barn som växer upp och ser mer av Ullared och Ikea än glittrande sjöar och svajande björkar? Kalla mig gärna patetisk naturromantiker men jag tycker att det finns något väldigt sorgligt i den insikten.

Framför allt nu när det är sommarlov, som borde innebära små utforskande äventyr, där det inte handlar om att handla.

+ Nätshoppa. Småbarnsförälderns räddning! Om man ändå gillar konsumtion.

- Köphets som skapar måste ha-stress hos kids. Status och "lycka" utefter vad man har råd att shoppa. Orimligt!