Sport Sport-topp

Kallur: Jag får nypa mig i armen

Sanna Kallur under Diamond League-galans presskonferens på Stockholm Stadion på onsdagen.
Sanna Kallur under Diamond League-galans presskonferens på Stockholm Stadion på onsdagen.

I sex långa år har Susanna Kallur längtat efter comebacken.Förhoppningsvis är den över på max 12,80 sekunder.– Det känns superhäftigt. Jag får nypa mig i armen, säger Kallur inför Diamond League-galan i Stockholm.

Efter år av motgångar är Susanna Kallur tillbaka i hetluften på allvar och ska springa 100 meter häck för första gången sedan 2010.

Om hon är spänd och nervös inför torsdagskvällens lopp på Stockholms stadion så döljer hon det väl. Kallur utstrålar harmoni inför den comeback som hon har längtat så oändligt mycket efter.

– Varje dag de senaste sex åren, säger hon.

– Jag är jädrigt glad att jag inte har kastat in handduken tidigare, att jag står här och har chansen.

Tiden inte i fokus

Och "chansen", det är att ta sig hela vägen till OS i Rio de Janeiro. Kvalgränsen dit är satt till 12,80 av Sveriges olympiska kommitté, men om det är något Kallur inte vill diskutera så är det tider. Även om träningen har gett henne en liten känsla av hur fort det kan gå när hon ställs emot världseliten med amerikanska Kendra Harrison i spetsen.

– Ett litet hum har jag väl. Men en premiär är en premiär, man kan springa snabbare än man tror eller långsammare än man tror. Men det är onödigt att spekulera. Jag har fokuserat på tider förr om åren och det är inte fruktbart, säger 35-åringen.

– Mitt fokus är bara att stå där på startlinjen och vara med, för tusan.

Susanna Kallurs skadeproblem i höger underben har varit en följetong till och från ända sedan 2008. I vintras kunde hon tävla i flera lopp på 60 meter slätt, men hon har fortfarande inte tränat över mer än sex häckar. I våras kom dessutom ett litet bakslag med knäproblem, men Kallur säger att det har känts "otroligt skönt" på slutet.

TT: Vad blir den största utmaningen i loppet?

– Ja, att komma över tio häckar. Jag tror att min största utmaning är att klara av att vara helt fokuserad på det jag vill, eftersom jag har lite tävlingsovana. Att bara låta kroppen sköta det den kan själv, och inte var där och försöka muskla sig fram över häckarna.

Stora scenen direkt

För två somrar sedan gjorde Kallur smygcomeback på 100 meter i en liten tävling i Leksand. Nu har hon i stället varit ganska öppen med framstegen under träning, och väljer dessutom att direkt tävla på den stora scenen inför hemmapubliken.

Vågat, kan tyckas.

– Jag tänkte inte så själv. Men sedan såg jag diverse experter tycka att "hon måste ju ha fått fantastiska besked på träning".

– Att jag har varit öppen med det och att jag börjar på en stor tävling handlar nog bara om att det inte finns så mycket annat att göra i det här läget. Jag har fyra veckor kvar tills OS-kvalperioden är över. Det är bara att kasta mig ut.

Hur tävlingsprogrammet ser ut efter Stockholm? Om det kan bli aktuellt med EM i Amsterdam, dit kvalgränsen är 13,30, i början av juli? Vad hon ser framför sig när OS avgörs om två månader?

Susanna Kallur har inte svaren. Nu gäller en dag i taget, en häck i taget.

– Jag vill nog i det här läget inte drömma mig fram. Jag fokuserar bara på i dag och i morgon. Sedan tar jag nästa steg.