Metro Debatt

Kasta inte skit på mig – jag gör så gott jag kan

​Som förare i kollektivtrafiken får man dagligen stå ut med svordomar, påhopp och resenärer som sinkar trafiken genom att hålla uppe dörrarna. Men det är inte mitt fel att du har planerat din resa dåligt, så sluta ta ut din ilska på mig. Då blir vår resa tillsammans trevligare, skriver Michaela Honkakumpu, gruppchef och tidigare tunnelbaneförare.

Gång på gång, dag efter dag, får man som förare i kollektivtrafiken ta skit. Vi är robotar och det är helt okej att skylla all världens problem du har på oss. Alltid.

Eller? Vänta nu! Varför är det okej? Varför är det okej att du som inte har planerat din resa väl nog tar ut det på mig, när jag bara försöker göra mitt jobb på bästa sätt som alla andra? Varför är det okej att du som bråkat med din sambo/barn/kompis/terapeut eller kaktus tycker att det är okej att skrika på mig, att jag suger och är dum i huvudet och diverse andra skällsord? Varför är det okej för dig att spotta mot mig när jag kommer in till stationen? Varför är det okej att hålla upp dörrarna på mitt tåg och hindra mig från att göra mitt jobb för att du är sen av någon anledning? Den egentliga frågan som jag vill ställa här är: Varför är det okej för dig att ge mig din dåliga dag, men aldrig din bra?

Tro mig, kära resenär, jag försöker så gott jag kan. Jag jobbar i en verksamhet som räknar sekunder, en verksamhet som frågar mig varför jag är sen om någon hållit upp dörrarna för en annan, en verksamhet som peppar mig till att bli en bättre förare varje dag. Men jag är inte en robot, jag är en vanlig person precis som du, som valt ett yrke där jag träffar på så otroligt mycket människor, som i rusning kör cirka 1 200 människor från A till B, som på mitt egna sätt försöker göra dagen lite bättre och trevligare för dig när jag önskar dig god morgon/god middag och välkommen ombord på mitt tåg, som försöker le mot dig när jag kan.

Jag menar inte att vara otrevlig när jag inte tittar på dig när jag stänger dörrarna på mitt tåg om du ställt en fråga, jag får bara inte titta på dig eftersom jag då kan klämma någon. Jag måste stänga först och får sen titta på dig. Jag menar inte heller att vara otrevlig om jag säger att du ska vända dig till personal på stationen när du ställt om din fråga och kanske nu är irriterad för att du kände dig ignorerad första gången, jag har bara ett visst antal sekunder per station och även ett serviceåtagande mot alla dem som redan sitter på mitt tåg på väg någonstans.

Jag har valt det här yrket för att jag tycker att det är så fantastiskt kul att arbeta i kollektivtrafiken, och för det mesta så är alla som åker med oss i tunnelbanan och resten av kollektivtrafiken underbara. Men någonstans behöver vi få en bättre förståelse för varandra när vi är så många som rör oss i systemet. Självklart blir det fel ibland för vi är ju alla mänskliga, men vi kan väl försöka göra vår resa tillsammans trevligare?

Jag vet att jag verkligen försöker i alla fall.

Michaela Honkakumpu

Gruppchef på MTR, innan dess tunneltågförare sedan 2011