Nyheter Ekonomi Världen

Knak och kris förändrar EU

En bil lämnar Schengen i Luxemburg, som fått ge namn åt det gränslösa Europa. Frågan är om EU också är på väg att lämna samarbeten som Schengenöverenskommelsen bakom sig. Arkivbild.
En bil lämnar Schengen i Luxemburg, som fått ge namn åt det gränslösa Europa. Frågan är om EU också är på väg att lämna samarbeten som Schengenöverenskommelsen bakom sig. Arkivbild.

Brexit-hot, flyktingtryck och strid om värderingar i öst lär leda till en helt ny europeisk union.Om den överhuvudtaget överlever.

Mungiporna har pekat rejält nedåt på några av EU:s tyngsta företrädare under början av 2016. Permanente rådsordföranden Donald Tusk har varnat för "allvarliga konsekvenser" om man inte kan få ordning på migrationskrisen under de närmaste månaderna. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker är oroad för både Schengen-systemets och hela den fria marknadens överlevnad.

– EU kan falla ihop snabbare än vi tror, siade Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn om redan i november.

Nya klyftor

Dysterheten bygger främst på oenigheten kring flyktingkrisen där beslut om gemensam omfördelning av asylsökande tagits – men sedan inte genomförts av medlemsländerna. Förutom den klassiska EU-klyftan mellan nord och syd med olika syn på ekonomi och förvaltning finns nu även en allt tydligare "värderingsklyfta" mellan öst och väst och deras syn på allehanda friheter och rättsväsende.

Därtill drar sig Storbritannien allt närmare ett utträde, påhejat av växande anti-EU-krafter hos exempelvis Marine Le Pen i Frankrike och Geert Wilders i Nederländerna.

Plötsligt har frågan om ett Europa utan EU blivit aktuell igen – även om få verkligen tror att det kommer att gå så långt.

Inre och yttre cirkel

– Om vi i dag inte hade haft EU – men haft flyktingfrågan, för den hade varit där ändå, och klimatfrågan och Ryssland och den ekonomiska strukturen – då hade Europas ledare vallfärdat till Bryssel för att skapa Europeiska unionen. Då hade nästa toppmöte handlat om hur tusan kan vi så snabbt som möjligt skapa en union som kan hantera de här frågorna? gissar EU-parlamentsledamoten Gunnar Hökmark (M).

Inte heller parlamentskollegan Marita Ulvskog (S) tror på ett sammanbrott.

– Men jag tror vi får en tydligare inre och yttre cirkel. . . Samarbetet mellan euroländerna stärks och de blir liksom "det riktiga" EU, säger Ulvskog.

Mer EU?

Två saker förs ofta fram som huvudorsaker till EU:s problem: dels fortsätter skillnaderna mellan det gamla EU och de nya medlemmarna från Östeuropa att skapa politiska och sociala spänningar, dels är eurosamarbetet bara gjort till hälften – euroländerna delar valuta och regler men har 19 olika finansministrar som ska fördela pengarna.

En utväg som gärna nämns i EU:s ursprungsländer är att gå vidare mot ett än mer intensivt samarbete, även om det medför att en rad länder i så fall stiger åt sidan.

– Vi måste fråga: vilka är redo att gå ännu längre? säger belgiske EU-veteranen Étienne Davignon i en stor intervju i tidningen Le Soir.

Mer realpolitik?

En annan väg är ett EU som mer ägnar sig åt "realpolitik" – säkerhet och ekonomi, snarare än mänskliga fri- och rättigheter.

"Jag förutspår ett EU där värderingarna mer kommer att hanteras enligt minsta gemensamma nämnare än de vackra ideal som Europa vill stå för. Det kommer att skapa eviga spänningar, men kosta mindre än att splittras", siar statsvetaren Jan Techau i en rapport för tankesmedjan Carnegie.

Jonathan Brady/AP/TT
10 Downing Street i London, en av de platser där EU:s framtid diskuteras intensivt. På bilden Donald Tusk och David Cameron vid ett möte i slutet av januari. Arkivbild.
François Walschaerts/AP/TT
EU:s stats- och regeringschefer vid toppmötet i december. Arkivbild.