Metro Debatt

Kostrådgivaren ger sin 1-åring LCHF: Det är era barn det är synd om

Privat.

Jag har en liten son på drygt 1 år som äter en liberal lågkolhydratkost. Han äter alltså kött, fisk, ägg, alla grönsaker, alla frukter, alla rotfrukter. Allt ekologiskt. Han äter också lite potatis och ris ibland. Någon liten bit surdegsbröd ibland. Lite knäckebröd ibland. Och ibland hörs röster av ”oro” att det kanske skulle vara, eller i alla fall komma att bli, ”synd om honom”. När ”ska han få smaka socker?”. Och ”hur ska det gå när han börjar på dagis?” Och ”när alla andra barn får godis”.

Det är inte synd om mitt barn. Det är era barn det är synd om. Varför?

Jo, era barn får till exempel välling. Mjölblandningar med massor av snabba kolhydrater i. Vällingen är också slembildande. Kan orsaka hosta. Det innehåller gluten. Mycket gluten ger ökad glutenintolerans enligt senaste forskningen. Och annan forskning finns som tyder på att välling och Typ 1 Diabetes kan ha en koppling. Man vet inte alls säkert men Sverige och Finland ger välling och Sverige och Finland har mest Typ 1-diabetes i världen. Ni kan ju välja att chansa mer era barn, jag chansar inte med mitt. Ni ger era barn fruktpuréer även fast de kan äta bitar av frukt. Snabbt socker är det. Och sen roas de små barnen i barnvagnen med smörgåsrån. Rånen innehåller vetemjöl, härdat vegetabiliskt fett, emulgeringsmedel (Sojalecetin), vetegroddar, salt, bakpulver (Natriumbikarbonat), surhetsreglerande medel (citronsyra).

Skulle du ge några sådana till din hund eller häst varje dag när de har lite tråkigt? Undrar du varför ditt barn är vrålhungrigt och gallskriker och du snabbt måste ge dessa smörgåsrån och vällingflaskan? Det är för att alla dessa snabba kolhydrater får blodsockret att åka upp och ned och när det åker ned fort blir barnet väldigt hungrigt och sugen.

Det är faktiskt också ganska synd om ditt barn som får glass, för glass är ett sammelsurium av tillsatser. Och allt godiset som äts. Detta kan skapa sockerberoende redan hos väldigt små barn. Få dem griniga och otrevliga och tjatiga. Få dem att bli monster i mataffären om de inte får bitar av det lättillgängliga sockret. De tjatar kanske på dig. Hotar, gråter. Och ”lite godis kan ju inte skada” om det är en snabb lösning för ett barn som bråkar. Stackars dig! Och stackars barn och allt detta fika och ”mys” som ni har för dem. När de lär sig att en fest inte är en fest utan en sockerstinn tårta närvarande. En fiskdamm är inte en fiskdamm utan godis i påsen. Ett mys på fredagen är inte mysigt utan chips eller godis.

Mitt barn kommer också att upptäcka socker. Han lever med oss och är ute i verkligheten och är inte inlåst i någon källare utan kontakt med omvärlden. Han kommer veta att kanelbullar finns och att många familjer äter chips och dricker läsk på fredagen. Han kommer veta att lördagsgodis finns. Tids nog.

Veronica Aderö,
Kostrådgivare