Nyheter Ekonomi Sverige

Krav att Regnér backar om assistans

Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler. Arkivbild.
Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler. Arkivbild.

Flera partier kräver att regeringen ger Försäkringskassan nya order vad gäller personlig assistans för funktionshindrade. Ingången ska inte bara vara att hejda kostnaderna. Men regeringen försvarar sig.

– Om vi inte säkerställer att medel används som det är tänkt, är det på lång sikt svårt att få skattebetalarna att bidra, då är vi ute på hal is. Jag tycker att assistansen är oerhört viktig men jag tycker också att det är oerhört viktigt att ha kontroll över medlen, säger barn- och äldreminister Åsa Regnér (S), i riksdagens debatt om personlig assistans.

Hon försvarade regeringens omstridda direktiv till Försäkringskassan för 2016 som säger att myndigheten ska bidra till att "bryta utvecklingen" (läs: ökningen) av antalet timmar i den personliga assistansen. Idag får cirka 16 000 personer assistans, antalet timmar i genomsnitt per vecka och brukare har ökat från 101 till 127 timmar på tio år. Den totala utgiften för kommunerna och staten är cirka 30 miljarder.

Används fel

Regnér säger att uppemot 3 av de 30 miljarderna kanske inte går till det de borde gå till.

Flera partier kräver att regeringen ändrar ordern till Försäkringskassan. Den som kassan fått har lett till orimliga neddragningar av assistans, hävdar kritikerna.

– Om ni vill kan ni ha ett sammanträde i eftermiddag och dra tillbaka direktiven, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund.

Hans parti var drivande bakom den rättighetslagstiftning som LSS-lagen med den statliga assistansen innebär, när den infördes 1994. Han säger att 30 miljarder är enormt mycket pengar och att den blev mycket dyrare än vad man kunde förutse. Men det är värt det, enligt Björklund.

Moderaternas Cecilia Widegren hävdar att regeringen inte ser helheten och redan innan det är utrett har bestämt sig för vad kostnadsökningen beror på och därför drar ner redan nu.

– När kommer regeringen att ge Försäkringskassan ett nytt uppdrag, undrar hon.

Efterlyser analys

Kristdemokraternas Emma Henriksson, vars parti begärt debatten, frågar sig var regeringens analys är om varför timmar och kostnader ökar.

– Regeringen verkar inte inse, eller vill inte erkänna, att ökningen av antalet genomsnittliga timmar helt eller delvis kanske kan förklaras av ökade behov, säger Henriksson.

Sverigedemokraternas företrädare Carina Herrstedt anklagar de övriga för att ägna sig åt pajkastning istället för att ta itu med problemen och behoven. Hon tror att en lösning kunde vara att göra staten ensamt ansvarig för personlig assistans, för att undvika den strid om ansvar som finns nu mellan stat och kommun.

Fler förklaringar

Skälen till ökningen av kostnader och antalet timmar kan vara flera, enligt Försäkringskassan. I en ny rapport listar myndigheten några av dem: En person kan nu få assistans beviljad för behov som inte fanns påtänkta när ersättningen infördes 1994. Barn får oftast inte ersättning när de går på förskola eller skola men när de blir äldre och lämnar skolan får majoriteten av dem fler timmar.

Andra tänkbara förklaringar är att "mottagarnas förväntningar på vad livet kan och bör innehålla har ökat över tid, vilket leder till att man ansöker om fler timmar", skriver kassan i den nya rapporten. Myndigheten framhåller också att allt fler anlitar privata företag för den personliga assistansen och det är företag som har "ekonomiska drivkrafter" – något som kan öka antalet timmar.

Även om det har skrivits om ett antal bedrägerier så understryker kassan att det är svårt att veta omfattningen, fler analyser behövs.