Metro Debatt

Kreativa invandrare kan rädda jobben

​Många av flyktingarna som kommer till Sverige har svårt att få arbete, men det finns en lösning. Invandrare som själva startar företag lyckas tack vare stenhårt jobb ofta omsätta mer pengar än svenska småföretagare, skriver Nima Sanandaji och Erik Sjölander, författare till boken "Jakten på företagsamhet".

Omkring tusen människor kommer nu till Sverige som flyktingar per dag. Problemet är bara att flyktingarna, och deras familjemedlemmar som senare kommer som anhöriginvandrare, har väldigt svårt att komma i arbete. Det finns helt enkelt för få nya jobb i Sverige. En kartläggning av Dagens Nyheter visar att inte ens varannan flykting tio år efter permanent uppehållstillstånd har en inkomst över 13 000 kronor per månad. Minst tre av tio är efter tio år med permanent uppehållstillstånd fortfarande försörjda av socialbidrag. De politiska partierna står svarslösa när det kommer till jobbfrågan, men det finns en lösning: invandrarnas eget företagande.

► LÄS MER: "Invandringen är en vinstaffär för Skåne"

Vad gör personer med utländsk härkomst när de möter diskriminering på arbetsmarknaden eller inte har den arbetslivserfarenhet som krävs för att få anställning? Ett alternativ till arbetslöshet kan vara att starta eget. Företagande kan vara ett sätt att få ihop en försörjning, få kontaktytor med samhället och skapa jobb också för släkt och vänner. Länder som klarar integrationen bättre än Sverige, till exempel Kanada och Storbritannien, förlitar sig på det entreprenörskap som många nyanlända bär med sig.

En av Sveriges kändaste utlandsfödda är den fiktiva karaktären Karim, som i reklamen för att telekomföretag driver en liten butik. Trots att Karim förstås inte finns på riktigt är hans vardag inte långt ifrån verkligheten. Många småföretagare med utländsk bakgrund kämpar hårt för att driva just små butiker, kaféer, taxiverksamheter och restauranger.

Det är verkligen ingen dans på rosor att vara företagare med utländsk bakgrund. Vad många inte känner till är hur mycket dessa företagare, trots alla utmaningar, lyckas med att skapa jobb. Sveriges kändaste forskare om integration, Mats Hammarstedt, har tillsammans med sin kollega Lina Andersson studerat enskilda näringsidkare (småföretagare som inte driver aktiebolag) med ursprung i olika länder.

Det visar sig att småföretagare födda i Etiopien, Turkiet, Libanon, Syrien, Irak, Iran och Grekland faktiskt tjänar mer än småföretagare födda i Sverige. Framför allt är skillnaden stor bland de kvinnor som driver företag. Visserligen är det så att företagarna med utländsk bakgrund har mindre lönsamma verksamheter. Genom att jobba hårt och anställa personal lyckas de dock få en högre omsättning än de svenska småföretagarna. Invandrarföretagarna är Sveriges bortglömda motor för nya jobb. Det är de som kan bidra med de nya jobben som krävs för att klara integrationen.

► LÄS MER: "Rut-avdraget hjälper invandrare att få jobb"

Problemet är bara att systemet sätter stopp. Svenska politiker, från höger till vänster, tror att man uppmuntrar till utlandsföddas företagande genom statliga satsningar. Eller genom att säga till arbetslösa, som inte vill vara företagare, att driva eget. Vad som istället krävs är att rensa upp den djungel av byråkratiska krav som gör att livet som företagare ofta blir orimligt svår. Systemet är svårt redan för infödda företagare att förstå sig på. Det är knappast lättare för den som har begränsade kunskaper i svenska att förstå sig på regelverken. Lika viktigt är att ändra de skatter och regler som gör att småföretag har väldigt svårt att långa pengar från banker. Många utlandsfödda företagare vill växa, och därmed skapa jobb åt Sveriges nyanlända, men får inte den möjligheten eftersom de saknar kapital. Är det inte dags för politikerna att ta tag i problemet?

Nima Sanandaji

Erik Sjölander

Författare till boken "Jakten på företagsamhet"