Nyheter Ekonomi Sverige

Kritik mot butikskedjors insamlingar

Använda textilier – är de avfall eller en resurs? Butikskedjorna tolkar lagen annorlunda än Naturvårdsverket. Arkivbild.
Använda textilier – är de avfall eller en resurs? Butikskedjorna tolkar lagen annorlunda än Naturvårdsverket. Arkivbild.

Butikskedjor som samlar in kundernas gamla kläder och tyger bryter mot lagen, enligt Naturvårdsverket. Men kedjorna slår ifrån sig:– Det här är inte avfall, det är en resurs, säger Fredrika Klarén, hållbarhetschef på Kappahl.

Hittills har Kappahl samlat in 178 ton avlagda kläder från sina kunder. Kläderna går vidare till ett globalt textilsorteringsföretag och mer än hälften har sedan kunnat säljas som vintage eller second hand. Och nästan allt annat har kunnat materialåtervinnas. Hittills finns insamlingssystemet i Kappahls svenska, norska och finländska butiker och snart även i de polska.

– Inte en enda gång har vi fått en kommentar från någon om att det här skulle vara olagligt, utan att det är bra att vi bidrar till att sluta kretsloppet, säger Fredrika Klarén.

Likadant resonerar Hemtex, som i ett mejlsvar till Svenska Dagbladet skriver att syftet med textilinsamlingen är att återvinna materialet, som därför inte ska ses som avfall.

Kommunerna ansvariga

Men om man tar emot använda textilier oavsett skick är det att betrakta som avfall, enligt Elin Forsberg, projektledare på Naturvårdsverket.

– Det är kommunerna som är ansvariga för avfallet i dag, när det inte finns producentansvar.

TT: Betyder det att ingen annan får samla in?

– Ja, om man inte gör det på uppdrag av en kommun.

Lagändring på gång

Men en lagändring kan vara på gång. Naturvårdsverket föreslår i en ny utredning att det ska bli lag på att sortera ut textilavfall från annat avfall, men tar inte ställning till om det är kommunerna eller producenterna som ska få ansvaret. Målet är att minska mängden textilavfall i restavfallet med 60 procent till 2025.

Att vissa butikskedjor nu tagit saken i egna händer spelar ingen avgörande roll för miljön, menar Elin Forsberg, som varit projektledare för utredningen.

– De stora miljövinsterna ligger i produktions- och konsumtionsled. Det blir lite fel att bara agera i avfallsled, det krävs ett helhetsgrepp, säger hon till TT.