Kolumner Johan Norberg

Kungliga bröllop väcker journalisternas inre skvallertant

SVT ville så desperat vara med på prinsbröllopet att de ägnade det 150 personer, 20 kilometer kabel, 36 tv-kameror och 9 timmars tv-tid.

Det är något med kungliga bröllop som frambringar varje public service-journalists inre skvallertant. Public service betyder att programmen ska präglas av folkbildningsambitioner och att en mångfald av åsikter ska släppas fram. Men någon diskussion om monarkin hörde vi inte i lördags, det närmaste vi kom olika åsikter var väl de som framfördes om de kvinnliga deltagarnas huvudbonader.

De som säger att just en kärlekshögtid inte är rätt plats för debatt om statsskicket har en poäng, men man kan med lika rätt säga att SVT, som tvångsfinansieras av alla med en tv-mottagare, inte är rätt plats för frossa i kärlekshögtider?

Den som vill ha en mångfald av åsikter bör i stället läsa Vilhelm Mobergs klassiska debattbok ”Därför är jag republikan” (1955), där han pedagogiskt framför argumenten mot monarkin. Moberg utgår från att offentliga poster i ett liberalt, demokratiskt samhälle ska stå formellt öppna för alla, och ska tillsättas genom fri konkurrens och efter förtjänst. Statschefen ska tillsättas genom val, inte genom avel. Och monarken ska inte stå över lagen genom att vara immun mot åtal.

Även om monarken har förlorat det mesta av sin makt menade Moberg att institutionen hade en negativ effekt på svenskens psyke. Den starka symboliken kring kungahuset skapar ett intryck av att folket är statens tjänare i stället för tvärtom, och leder ofta till inställsamhet och underdånighet. I en nationell krissituation kan en monark därför plötsligt få väldig makt, varnade Moberg.

Många ser monarkin som en harmlös institution som kan bidra till att sälja landet, som en statlig turistattraktion eller ett exportstöd. Moberg häcklade detta som förvandlingen av statsskicket från ”konstitutionell till kommersiell monarki”, och menade att Sverige snarare borde representeras av nyttigheter inom kultur och näringsliv än genom exotiska kvarlevor från det han såg som mysticismens och förtryckets tidevarv. Han varnade för att denna trend riskerade att göra om medlemmar av kungafamiljen till handelsvaror som exploaterades av slaskpressen.

Vilhelm Moberg var inte känslokall, han medgav redan när han som ung blev republikan, att monarkin är överlägsen på en punkt: ”Det poetiska språkbrukets. Såsom tilltalsord i ett kärleksbrev till en kvinna kan t ex icke uttrycket ’Mina drömmars drottning!’ på något sätt ersättas av ’Mina drömmars presidentska!’ Och då tyckte jag, som jag tycker nu, att vi i våra sagor ska behålla och på alla sätt vårda oss om både den snälle kungen, den sköna drottningen, den ädle prinsen och den älskliga prinsessan.”
Det finns en tid och plats för allt.

+ Kagami i Malmö. Storslagen japansk mat, med innovativa drinkar och en du-måste-se-den-inredning som nästan gör det jobbigt att uteserveringen på Drottningtorget är så lockande.

- Hedengrens på fallrepet. Sveriges bästa bokhandel, vid Stureplan i Stockholm, går allt mer knackigt. Seså, ni som går dit för att ni älskar miljön, betala för den också.