Nyheter Sverige

Kunskapsras fara för nya nobelpris

Distraktionerna i samhället är många och komplicerad problemlösning kräver långvarig koncentration, anser Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik och ledamot i Kungliga vetenskapsakademien. Arkivbild.
Distraktionerna i samhället är många och komplicerad problemlösning kräver långvarig koncentration, anser Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik och ledamot i Kungliga vetenskapsakademien. Arkivbild.

Historiskt har Sverige inget att skämmas för när det gäller antalet Nobelpristagare i fysik. Utmaningen ligger i framtiden.– Det finns ett problem inom skolsystemet där förkunskaperna hos stora studentgrupper går ner, säger professor Ulf Danielsson.

Fyra svenskar har genom tiderna förärats med Nobelpris i fysik. Sist i raden var svensken Kai Siegbahn, som 1981 fick priset för sin metod att med hög upplösning analysera energin hos elektroner. Siegbahn var den andre svensken med just det efternamnet att kapa åt sig priset. Han var nämligen son till Manne Siegbahn som fick Nobelpriset i fysik 1924. Bra gener kan man tycka, och kanske också en uppväxtmiljö som stimulerade ett intresse för detta komplicerade ämne. Men enligt Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien, behöver man inte ha vetenskapen i blodet för att lyckas.

– Visst finns det exempel på nästan dynastier där de blir inskolade från början och därmed får ett försprång. Men det kan också finnas personer som har en helt annan bakgrund och just därför gör de riktigt stora genombrotten, säger han.

Att ha en annan bakgrund än den akademiska stänger alltså inga dörrar, eftersom det kan bidra med ett helt nytt sätt att tänka.

– Nobelpriset handlar ju om de riktigt stora revolutionerande upptäckterna. Nobelpristagare är inte en homogen grupp, bortsett från könsaspekten.

Måste hitta lärare

Att Sverige inte bidragit med fler än fyra priser är enligt Danielsson inte alls så pjåkigt med tanke på att vår befolkning, jämfört med andra länder, är så liten. Men frågan är hur vi i framtiden ska lyckas få fram fler fysiksnillen när kunskaperna inom de matematiska ämnena går ner hos stora studentgrupper?

Att många uppfattar fysik som krångligt och abstrakt innebär att skolan måste attrahera lärare som brinner för sitt ämne och har tillräckligt goda kunskaper inom det för att kunna förenkla och entusiasmera.

– Jag är rädd för att det finns en större andel lärare i dag som har attityden att det här är svårt och konstigt, än vad det fanns tidigare. Och om man verkligen är intresserad väljer man inte nödvändigtvis en lärarkarriär, säger han.

Dessutom anser han att samhället i alltför stor utsträckning uppmuntrar till kortsiktig nytta. Något som grumlar förutsättningarna för forskning som dröjer innan den genererar pengar och framgång.

– Man vill inte appellera till den här förutsättningslösa nyfikenheten och glädjen att kasta sig in i ett svårt ämne. Det straffar sig i längden.

Många distraktioner

Men ett lika stort orosmoln över fysikhimlen är alla de distraktioner som finns i samhället i dag. Mobiltelefonen som ständigt plingar, meddelanden från sociala medier och signalen att ett nytt mejl landat i inkorgen försvårar koncentrationen.

– Newton fick frågan hur han kunde komma på allt det han kommit på. Svaret var: "genom att ständigt tänka på det".

En annan form av distraktion är data och tv-spel. Och även om Danielsson ser en del positiva aspekter kring dem, ser han också en negativ konsekvens.

– Många av nördarna som förr satt och räknade och läste om rymden sitter och spelar bort sin tid på World of warcraft.