Metro Debatt

Kvinnor ska inte behöva vara rädda för att bli våldtagna när de går hem

I går lyssnade jag på P3 Dokumentärs avsnitt om Hagamannen. Efter det en timme och tretton minuter långa avsnittet var jag mållös på fler plan än ett.

I dokumentären intervjuas både några av kvinnorna som blev utsatta för övergreppen och kvinnor i maktpositioner runtom i Umeå. Alla hade de en sak gemensamt – rädsla. Rädsla över att stöta på honom. En rädsla som drabbar näst intill samtliga kvinnor när de vandrar hemåt efter att mörkret fallit. Rädslan av att bli nerbrottad, attackerad och förnedrad. Att bli våldtagen.

►LÄS MER: Till dig som våldtog min dotter

Något som upprörde mig under dokumentärens gång var hur kvinnorna målades upp som offer. Missförstå mig inte, kvinnor är offer när det kommer till mansdominansen, machokulturen, patriarkatet med allt vad det innebär. Utan det jag reagerade på var hur de, på den tiden och än i dag, uppmanades till att bära nycklar i händerna, vara redo med hårsprayen då tårgas inte är lagligt, och helst av allt inte välja mörka stigar hem. Det var uppmaningarna kvinnorna i Umeå fick på slutet av 90-talet och i början av 2000-talet medan han härjade fritt fram till den 19 juli 2006, då han dömdes till fjorton års fängelse. Fjorton år som förvandlades till nio, men det är en annan debatt.

Varför ska kvinnor vara förbereda på att bli våldtagna när de är ute sent på kvällen? Eller ute överhuvudtaget. Är det inte dags för männen att vakna upp nu? Är det inte dags för oss att erkänna att det finns ett grovt kvinnohat, ett patriarkat och en våldtäktskultur utan dess like, som män överlag är med och upprätthåller? Hagamannen är bara en person i en rad av män som begår den här typen av brott då de känner ett behov av att visa sin makt.

►LÄS MER: Fia: "Jag trodde aldrig att jag skulle bli våldtagen"

Det handlar aldrig om alla män när vi feminister skriver "alla män". Det handlar om att ingen någonsin vet om just den ensamma mannen du möter på vägen hem efter en sen kväll är kapabel till att våldta, råna eller misshandla dig. Du vet inte om det är han till höger om dig, din lärare, din bästa väns pappa eller kanske till och med din farbror. Vi läser dagligen om barn, unga flickor och kvinnor som blir våldtagna av någon i sin närhet.

Face it, killar – hur ofta blir ni oroliga när det kommer ett skrikande och smått berusat tjejgäng bakom er när ni är på väg hem? Däremot kan jag tänka mig att ni killar som går ensamma och kanske inte bär på 30 kilo muskler faktiskt tänkt tanken: ”fan, jag kanske blir misshandlad eller rånad nu”.

►LÄS MER: Polisen Martin Marmgren: "Alla förstår inte att de våldtagit någon

Jag vet att det här är något som tagits upp tusentals gånger, och jag är inte ute efter att plocka några poänger för något som redan sagts förr. Oftast av tjejer som kanske inte tas på allvar. Killar lyssnar inte på tjejer. Killar lyssnar på killar. Tjejer har ju fel, och inte kan de köra bil heller.

Fråga din syster, fråga din lärarinna, fråga din arbetskollega eller varför inte fråga din mamma. Be dem ge sin syn på saken. Gå till biblioteket, läs och bli upplyst. Berätta sedan för dina vänner. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Patriarkatet finns – det gäller bara att ni öppnar ögonen och inser fakta.

Och sist men inte minst – lyssna på dokumentären.

Mohamed Touzari

Skribent