Nyheter Sverige

Lättare avhysa EU-migranter

Kronofogden ska kunna låta avlägsna illegala bosättare utan att de först har identifierats, föreslår regeringens utredare. Arkivbild.
Kronofogden ska kunna låta avlägsna illegala bosättare utan att de först har identifierats, föreslår regeringens utredare. Arkivbild.

Polisen har börjat agera snabbare mot tiggande EU-migranters otillåtna bosättningar.Nu ska det även bli lättare för markägare att få Kronofogden att ingripa.

Justitieminister Morgan Johansson (S) uppger att även om det handlar om utsatta EU-medborgare som tigger, så måste de bosätta sig på ett lagligt sätt, till exempel på en camping, hyra ett rum eller bo hos släktingar.

– Eller så får man åka hem, säger han.

I december i fjol bedömdes 260 otillåtna bosättningar finnas i Sverige. Sedan dess har polisen klarlagt vad som ska gälla och agerar snabbare mot bosättningar på offentliga platser.

– Man är mycket mer aktiv nu än vad man har varit tidigare och det är bra, säger Johansson.

– Vi kan inte ha en situation där det växer upp en stor mängd illegala bosättningar och kanske i förlängningen kåkstäder.

Fogden först

När det inte handlar om offentliga platser måste markägaren ibland vända sig till Kronofogden. Men för att få en ansökan om avlägsnande prövad måste bosättarna först identifieras, vilket kan vara svårt. Nu föreslår regeringens utredare att markägaren ska kunna gå till Kronofogden utan att först ha identifierat personerna som ska bort.

Av humanitära skäl föreslås en tidsfrist på fem dagar innan avlägsnandet får ske efter det att EU-migranterna underrättats. Kronofogden ska också kunna ge anstånd med genomförandet om det behövs med hänsyn till de boende.

Justitieministern räknar med att ha ett lagförslag klart i slutet av året.

Lennart Forsberg, socialchef på Stadsmissionen i Göteborg, ser inget generellt problem med förslagen.

– Vi kan inte bygga ett system där vi har undantag som gör att vissa människor tillåts bo under vedervärdiga förhållanden. Vi måste erbjuda alternativ och det handlar om att kunna få tak över huvudet och att kunna sköta sin hygien.

Unik aktion

Avhysningen av romer från en privatägd ödetomt i centrala Malmö skapade i höstas stora rubriker. Den aktionen var dock unik, eftersom det skedde med stöd av miljöbalken.

Den senaste bedömningen är att det finns 4 700 utsatta EU-migranter i Sverige, varav 70–100 är barn. De flesta är romer från Rumänien och Bulgarien. I Stockholmsområdet rör det sig om cirka 765 personer i 50 till 60 bosättningar.

– Tidigare fanns flera större bosättningar i södra Stockholm, men nu finns det flera mindre bosättningar i stället och rörligheten är högre, säger Linn Hemmingsson vid socialförvaltningen i Stockholm.

Moderaterna vill att regeringen nu även utreder förslag som ger kommuner möjligheter att förbjuda tiggeri på vissa platser.

– Det är dags att lyssna på kommunerna, säger partisekreterare Tomas Tobé.

Anna K Eriksson
Ett 30-tal av de EU-migranter som vräktes från lägret på Sorgenfri i Malmö protesterade mot avhysningen i stadshusets reception i höstas. Arkivbild.
Leif Blom/TT
Hur många EU-migranter som i dag finns i Sverige vet ingen. Enligt siffror från i vintras rör det sig om cirka 4 700 personer. Arkivbild.