Nyheter Ekonomi Sverige

Lågt sparande bekymrar ekonomer

Regeringen släpper vårpropositionen i Rosenbad i Stockholm.
Regeringen släpper vårpropositionen i Rosenbad i Stockholm.

Även utan flyktingmottagandet går det strukturella sparandet åt fel håll, enligt regeringens egna beräkningar, påpekar det Finanspolitiska rådet.Flera ekonomer ser risker med att satsa för lite på integrationen av flyktingar.

Även om man drar bort kostnaderna för flyktingmottagandet så försämras det strukturella sparandet de närmaste åren, enligt regeringens egen prognos.

– Det ser inte så bra ut, utifrån vad det finanspolitiska ramverket säger och vad som är bra stabiliseringspolitik. I det här läget då vi har en stark konjunkturutveckling bör regeringen samla i ladorna till sämre tider, säger John Hassler, ordförande för Finanspolitiska rådet.

Läget är inte oroande i ett kort perspektiv, anser han. Statsfinanserna är starka. Men förr eller senare måste det införas ett finanspolitiskt ramverk som funkar och som innebär att man tar igen de underskott som uppstår naturligt i en lågkonjunktur.

– Regeringen har tyvärr följt den modell som också den borgerliga regeringen gjorde, att helt enkelt skjuta det på framtiden, säger Hassler.

Konjunkturinstitutet anser också att det finns oklarheter i regeringens budget. Generaldirektör Mats Dillèn pekar på att de offentliga konsumtionsutgifterna ökar med fyra procent i år.

– Det är väldigt mycket i ett historiskt perspektiv. Det är inte förvånande, men det leder till udda konsekvenser. Vi har en väldigt stark tillväxt men ändå försämras de offentliga finanserna, säger han.

Okej på kort sikt

Att en tillfällig kostnadsökning inte finansieras med höjda skatter eller genom att dra ner på andra utgifter är rimlig, anser han.

– Men jag sätter ett frågetecken för att regeringens prognos visar att de offentliga finanserna fortsätter att försämras 2017 samtidigt som den svenska ekonomin ligger i ett högkonjunkturläge, påpekar han.

Flera bankekonomer anser att budgeten inte innehåller några överraskningar. Att tillväxten går ner efter 2016 ser Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea, som ett utslag av växtvärk.

– Svensk ekonomi har inte förmåga att växa så mycket under lång tid. Det tydligaste exemplet är väl att det redan nu är vissa branscher som har svårt att rekrytera personal. Det gäller inte bara offentliga sektorn utan även byggbranschen till exempel, säger han.

"Regeringen duckar"

Integrationen blir en nyckelfråga de kommande åren, och där vill ekonomerna se mer från finansminister Magdalena Andersson.

– Jag ser många små reformer och det är välkommet. Men jag tycker regeringen duckar för de allra svåraste frågorna och det gäller integrationen av nyanlända med kortast utbildning. Det betyder att vi kommer att få en fortsatt ökad tudelning av svensk arbetsmarknad, säger Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.

Andreas Wallström på Nordea ser integrationen som den viktigaste ekonomisk-politiska frågan under många år framöver. Till skillnad från KI och Finanspolitiska rådet ser han inga problem med att öka de offentliga utgifterna.

– Kostnaderna är i ett makroperspektiv inte stora. Risken är snarare att man håller fast vid gamla finansiella ramverk och blir lite dumsnål, och inte satsar tillräckligt mycket på integration, säger han.

Sveriges offentliga finanser "ser otroligt starka ut" i ett internationellt perspektiv, med en statskuld på motsvarande 40 procent av BNP, att jämföra med EU-snittet på 90 procent och USA:s 100 procent. Dessutom är räntan minus och läget att låna mycket bra, anser han.

– Det vore olyckligt om man finansierar de här satsningarna med höjda skatter, säger Andreas Wallström.