Nyheter Ekonomi Sverige

Lång väg till Alliansmanifest

Ett gemensamt valmanifest är utlovat före nästa val, men av partiernas budgetförslag att döma återstår mycket arbete. Arkivbild.
Ett gemensamt valmanifest är utlovat före nästa val, men av partiernas budgetförslag att döma återstår mycket arbete. Arkivbild.

Allianspartierna utlovar en gemensam reformagenda inför nästa val.Men i dag finns stora skillnader i deras jobb- och skattepolitik.

Allianspartierna hävdar ändå att man har en gemensam väg framåt för Sverige med fokus på stabila statsfinanser, fler jobb, bättre integration, mer utbildning och på att värna välfärdens kärna: vård, skola och omsorg.

– På den basen bygger vi lite olika klossar, säger Moderaternas ekonomiskpolitiske talesperson Ulf Kristersson.

Sänkt skatt

Men att döma av partiernas budgetmotioner krävs mycket arbete för att få ihop ett gemensamt valmanifest. Deras förslag skiljer sig åt på viktiga områden. De vill till exempel sänka skatten på arbete, men på helt olika sätt.

M vill lägga nio miljarder kronor på sänkt inkomstskatt för att göra det mer lönsamt att arbeta främst för dem med lägre inkomster. Liberalerna vill sänka den statliga inkomstskatten med 16 miljarder, varav avskaffad värnskatt för höginkomsttagare kostar sju miljarder.

– Vi tycker att hög skatt på låga inkomster är ett större problem än hög skatt på höga inkomster, säger Ulf Kristersson.

Kristdemokraterna vill införa ett jobbskatteavdrag för föräldrar som 2018 kostar tolv miljarder. Även Centern vill sänka inkomstskatten, men vill framför allt lägga tolv miljarder på att slopa arbetsgivaravgiften för dem som får sitt första jobb.

Olika modeller

– Vi prövar nu olika modeller, men när vi sätter oss ner och rannsakar detaljer i olika modeller, så kommer vi säkert att hitta bitar som passar in i varandra, säger Kristersson.

Även när det gäller mer resurser till vård, skola och omsorg går partiernas budgetmotioner isär. C säger ja till regeringens "välfärdsmiljarder" till kommunerna och plussar dessutom på med ytterligare miljarder. Även M vill höja statsbidragen till kommunerna, men också göra riktade satsningar på skolan. L och KD vill inte höja de generella statsbidragen utan riktar pengar specifikt till skola, vård och omsorg.

Viktiga hjärtefrågor

Därtill kommer oenighet om en rad hjärtefrågor. Liberalerna vill till exempel ge en miljard kronor mer till assistansersättningen och höja försvarsanslagen. KD återkommer med en ny variant på det gamla vårdnadsbidraget och vill sänka skatten för pensionärer. C vill återställa rot-avdraget, vilket kostar staten över sex miljarder kronor.

Allianspartierna är överens om att inte låna till sina förslag, så att de offentliga finanserna är i balans redan nästa år. Alla säger nej till regeringens byggstöd, de vill rensa i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och göra besparingar i a-kassan och sjukförsäkringen. Moderaterna vill dock gå längst när det gäller att strama åt bidrag och ersättningar. Dessutom ser M större besparingar i flyktingmottagningen framför sig än de övriga.