Metro Debatt

Låt mörkhyade ta plats i barnböckerna

I Sverige finns det nästan inga barnböcker med mörkhyade huvudkaraktärer. Förra året publicerade SBI, Svenska Barnboksinstitutet, en rapport som visade representationen av mörkhyade karaktärer i 2014 års svenska barnbilderböcker. Resultatet var nedslående. Endast fem procent av böckerna, det vill säga 15 titlar, hade en mörkhyad huvudperson (med ”mörkhyad” avser SBI ett ”icke västerländskt utseende”).

I en stor del av barnböckerna fanns inte en enda karaktär med icke västerländskt utseende. Många av oss som bor i Sverige fanns alltså inte ens med som statister i bakgrunden.

►LÄS MER: Debatt: Prata med barnen i stället för att censurera barnböcker

Efter 2014 års fiasko hoppades vi att 2015 års utgivning skulle se betydligt bättre ut. Därför gjorde vi på Mer Barnkultur en liknande genomgång. Tyvärr, trots att antalet utgivna barnböcker ökade under 2015, förändrades inte antalet bilderbokstitlar med mörkhyade huvudkaraktärer. Återigen var det de små förlagen som stod för majoriteten av utgivningen.

Forskning har visat att representation av kön och etnicitet har betydelse för barns självkänsla och identitet. Barn ser sig själva positivt representerade i litteraturen känner sig också accepterade av samhället. Om vi vill bygga ett Sverige med trygga medborgare måste vi visa att alla barn, oavsett etnicitet eller hudfärg, är representerade i samtidslitteraturen.

Inom reklam, film, tv och musik finns en självkritik kring vem som syns och hörs. Men från de stora bokförlagen är det oroväckande tyst. Vilka är då sannolikt de parametrar som gör att de stora förlagen föredrar att publicera barnböcker med vita huvudkaraktärer? Förlag är precis som andra företag beroende av att sälja sina produkter och de kämpar med att hitta litteratur som säljer bra. Tror förlagen att människor endast vill köpa böcker med vita karaktärer?

►LÄS MER: Debatt: Låt inte ditt barn gråta sig till sömns – metoden är hjärtlös

Vi, kunderna, måste övertyga förlagen om att så inte är fallet. Vi kan ställa krav på biblioteken att deras utbud ska spegla befolkningen. Vi kan visa bokhandlarna att vi vill köpa barnböcker med bättre representation. Om bibliotek, skolor och förskolor köper in litteratur med mångfald, kommer förlagen per automatik att se till att det finns i deras utbud.

Sverige behöver fler barnböcker med mörkhyade huvudkaraktärer för att spegla befolkningen och stärka sammanhållningen. Ser vi inte människor med olika etniciteter i vår närhet blir ”de andra” något främmande och hotfullt. Ett rikt utbud av barnböcker som speglar Sveriges mångfald borde vara en självklarhet. Vi utmanar härmed de stora barnboksbokförlagen att spegla det samhälle vi faktiskt lever i.

Mer Barnkultur Ideell förening

Anna Munyua

Katarina de Verdier

Anna-Stina Takala

Maureen Hoppers

Woody Oliphant

Mer om Debatt