Nyheter Toppnyheter Världen

Lagvrängning krävs i flyktingplan

Österrikes inrikesminister Johanna Mikl-Leitner. Arkivbild.
Österrikes inrikesminister Johanna Mikl-Leitner. Arkivbild.

Både EU och Turkiet har en hel del att reda ut innan det föreslagna flyktingkrisavtalet kan bli verklighet.Samtidigt går det fort framåt med att utöka den gemensamma gränsbevakningen.

En rad instanser har snabbt ifrågasatt lagligheten i att exempelvis "byta" asylsökande på plats i Turkiet mot sådana som skickas ut ur Grekland.

– EU:s föreslagna överenskommelse med Turkiet . . . väcker allvarlig oro och riskerar att innebära kollektiva och godtyckliga utvisningar, som är olagliga, konstaterade FN:s människorättskommissionär Zeid Ra'ad al-Hussein inför världsorganisationens människorättsråd i Genève på torsdagen.

– Det är viktigt att vi lever upp till internationella konventioner och EU-rätten som vi är bundna av, sade i sin tur Sveriges migrationsminister Morgan Johansson (S) ungefär samtidigt i Bryssel.

Vill ha omfördelning

Där diskuterade han och hans kollegor EU-ledarnas plan från i måndags. För svensk del upprepade Johansson det som statsminister Stefan Löfven tog upp i EU-parlamentet i Strasbourg i onsdags, om nödvändigheten att trycka på hårdare för att få igång omfördelningen av asylsökande från Grekland till övriga EU-länder.

– Om det finns något land som inte vill ta emot flyktingar så uppkommer ju i förlängningen frågan om de kanske inte vill vara med i Schengen heller? Eller om de ens borde vara med? Det måste finnas någon slags rim och reson och man måste vara beredd att sätta hårt mot hårt, sade Johansson.

Från EU-kommissionens sida lade asyl- och migrationskommissionären Dimitris Avramopoulos fram en tydlig målsiffra.

– Vi måste nå en hastighet på minst 6 000 omfördelade i månaden, sade Avramopoulos på sin presskonferens efter mötet.

Framåt för Frontex

Avramopoulos hoppas att EU ska kunna förklara Turkiet som ett "säkert land" för att kunna skicka tillbaka folk som kommit till Grekland, men betonade samtidigt att Turkiet behöver uppfylla kraven för det. Detsamma hördes från kommissionsordförande Jean-Claude Juncker.

– Turkiet måste bevisa att de uppfyller grundkraven i Genève-konventionen, sade Juncker efter ett möte med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på torsdagen.

En av de viktigaste beståndsdelarna i EU:s flyktingplaner är ett rejält utökande av den gemensamma kust- och gränsbevakningsenheten Frontex som EU-kommissionen vill få igång redan från i höst. Efter torsdagens möte hoppas ordförandelandet Nederländerna på ett klartecken redan i april.